1MusikhögskolanIngesund67191ArvikaTfn0570-38500Fax0570-80438Info@imh.kau.sewww.imh.kau.se

Henrik Bengtsson

”Ursäkta, kan jag få lite hjälp?”

En studie i hur musikundervisningen om klassisk

musik på grundskolan kan berikas med hjälp utanför skolans värld.

”Excuse me, can I get some help?”

A study of how music education about classical music on elementary

school can be enriched by help outside the school system.

Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Datum: 17-02-21 Handledare: Daniel Mateos Moreno

2

Sammanfattning

Självständigtarbete2–musiklärareTitel:”Ursäkta,kanjagfålitehjälp?”–Enstudieihurmusikprofileradeinstitutionerkanbidratillgrundskolansmusikundervisningomklassiskmusik.Författare:HenrikBengtssonTerminochår:Höstterminen2016Kursansvarig institution:Musikhögskolan Ingesund, Institutionen förkonstnärliga stu-dier,KarlstadsuniversitetHandledare:DanielMateos-MorenoExaminator:RagnhildSandberg-JurströmSyftetmeddennastudieärattutforskahurmusikprofileradeinstitutionerutanförsko-lansvärldkanbidratillmusikundervisningenomklassiskmusikpågrundskolan.Förattuppnå syftet har fem kvalitativa intervjuer genomförtsmed personer som arbetar påmusikprofilerade institutioner. De teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är in-terpretativism, induktivt förhållningssättochpragmatism. I resultatet framkommer tvåhuvudteman:UpplevelserochUtbildningsmoment. Underdet första huvudtemat redovi-sashurmusikprofileradeinstitutionerkanerbjudaupplevelserförattbidratillmusik-undervisningen. Under det andra huvudtema redovisas hurmusikprofilerade institut-ionerkanvaradelaktigai,elleransvarigaför,vissautbildningsmomentförattpåsåsättbidratillmusikundervisningen.Isistakapitletdiskuterasresultatetirelationtilldeteo-retiskautgångspunkternaochtidigareforskning.

Nyckelord:musikprofileradeinstitutioner,klassiskmusik,grundskola,musikundervis-ning,pragmatism,intervjuer.

3

AbstractThesis2–MusicEducationTitle:”Excuseme,canIgetsomehelp?”-Astudyofhowmusiceducationaboutclassicalmusiconelementaryschoolcanbeenrichedbyhelpofmusicprofiledinstitutions.Author:HenrikBengtssonSemesterandyear:Autumnterm2016Coursecoordinator institution: IngesundSchoolofMusic,DepartmentofArtisticStud-ies,KarlstaduniversitySupervisor:DanielMateosMorenoExaminer:RagnhildSandbergJurströmThepurposeofthisstudyistoexplorehowmusicprofiledinstitutionscancontributetothemusicaleducationofclassicalmusicinelementaryschool.Toachievethepurpose,fivequalitativeinterviewswereconductedwithpeoplewhoworkonmusicprofiledin-stitutions.Thetheoreticalstartingpointsforthisworkisinterpretativism,aninductiveapproachandpragmatism.Theresultshowstwomainthemes:ExperiencesandTrainingelements.Thefirstmainthemeshowshowmusicprofiledinstitutionscanofferexperi-encestocontributetothemusicduringthedisplay.Thesecondmainthemeshowshowmusicprofiledinstitutionscanbeinvolvedin,orresponsiblefor,certaintrainingele-mentsinordertocontributetomusiceducation.Thelastchapterdiscussestheresultsinrelationtothetheoreticalpointsandpreviousresearch.Keywords:musicprofiledinstitutions,classicalmusic,elementaryschool,musiceduca-tion,pragmatism,interviews.

4

InnehållsförteckningFÖRORD............................................................................................................................................................61INLEDNING....................................................................................................................................................71.1INLEDANDETEXT.........................................................................................................................................................71.2PROBLEMOMRÅDE.......................................................................................................................................................71.3ARBETETSDISPOSITION..............................................................................................................................................8

2BAKGRUND...................................................................................................................................................92.1BEGREPPSDEFINITIONER............................................................................................................................................92.1.1Definitioneravklassiskmusik.......................................................................................................................92.1.2Definitionavmusikprofileradeinstitutioner..........................................................................................9

2.2KLASSISKMUSIKILGR11..........................................................................................................................................92.2.1Musikämnetssyfte..............................................................................................................................................92.2.2Centraltinnehålliårskurs1-3....................................................................................................................102.2.3Centraltinnehålliårskurs4-6....................................................................................................................102.2.4Centraltinnehålliårskurs7-9....................................................................................................................11

2.3.FORSKNINGINOMOMRÅDET..................................................................................................................................112.3.1EffekteravklassiskmusikochMozarteffekten....................................................................................112.3.2Samarbetemellanskolaochorkester.....................................................................................................122.3.3Barnsupplevelseravklassiskmusik........................................................................................................122.3.4Ungavuxnasupplevelseravklassiskmusik..........................................................................................13

2.4PROBLEMFORMULERING,SYFTEOCHFORSKNINGSFRÅGOR..............................................................................133TEORETISKAUTGÅNGSPUNKTER.......................................................................................................153.1VETENSKAPSTEORETISKAUTGÅNGSPUNKTER....................................................................................................153.2PRAGMATISM.............................................................................................................................................................153.3.1Pragmatismenskunskapssyn......................................................................................................................153.3.2Pragmatismenssynpålärandeochundervisning.............................................................................16

4METOD.........................................................................................................................................................184.1METODOLOGISKAUTGÅNGSPUNKTER...................................................................................................................184.1.1Kvalitativforskning.........................................................................................................................................184.1.2Semistruktureradeintervjuer.....................................................................................................................18

4.2DESIGNAVSTUDIEN.................................................................................................................................................184.2.1Urvalavinformanter......................................................................................................................................194.2.2Datainsamling....................................................................................................................................................194.2.3Bearbetningochanalys.................................................................................................................................194.2.4Etiskaöverväganden.......................................................................................................................................204.2.5Giltighetochtillförlitlighet...........................................................................................................................20

5RESULTAT...................................................................................................................................................215.1UPPLEVELSER............................................................................................................................................................215.1.1Upplevaenorkester.........................................................................................................................................215.1.2Föreställningarpåskolor..............................................................................................................................215.1.3Föreställningarikonsertlokaler................................................................................................................225.1.4Föreställningariformavsagostunder...................................................................................................235.1.5Studiebesökhosenorkester.........................................................................................................................245.1.6Konsertermedfilm-och/ellerTV-spelsmusik......................................................................................255.1.7Låtaelevernafantisera..................................................................................................................................26

5.2UNDERVISNINGSMOMENT.......................................................................................................................................265.2.1Läraelevernaattgåpåkonsert.................................................................................................................265.2.2Läraeleverattkomponera...........................................................................................................................285.2.3Undervisaeleveriinstrumentkännedom...............................................................................................295.2.4Bidratillundervisningengenomläroböcker.......................................................................................305.2.5Utbildaomoperagenrensbyggstenar.....................................................................................................31

5

5.2.6Anordnaworkshopspåskolor....................................................................................................................315.4SAMMANFATTNING...................................................................................................................................................32

6DISKUSSION................................................................................................................................................346.1RESULTATDISKUSSION.............................................................................................................................................346.1.1Upplevelser..........................................................................................................................................................346.1.2Undervisningsmoment....................................................................................................................................35

6.2METODDISKUSSION..................................................................................................................................................376.3ARBETETSBETYDELSE.............................................................................................................................................386.4FORTSATTFORSKNING.............................................................................................................................................38

REFERENSER.................................................................................................................................................39

6

FörordJagskulleviljatackaminunderbarafästmöEmmaUhlinsomhjälpttillgenomattstöttaochpeppamigunderhela arbetet! Ett stort tack tillminhandledareDaniel somvisatprovpåbratålamod.Tacktillminaklasskamraterochniandrasomsuttitibiblioteketsamtidigtsommigochgjortattdetblevroligtattskriva.Jagvillävenriktaettstorttacktillallaintervjupersonersomgjordeattdetblevnågotavdennastudie.EttstorttacktillexaminatorRagnhildochtillminopponent.SistochabsolutinteminstettmonsterstorttacktillminastoraidolerKISSsomalltidfinnsdärpåettellerannatsättnärjagbehöverenergi,glädjeellermotivationimittliv!

7

1InledningDetta kapitel inledsmed en text därmitt valda intresseområde presenteras. Därefterpresenterasstudiensproblemområdesamtdispositioneniarbetet.

1.1InledandetextJagharunderminaårpåMusikhögskolanIngesundfåttuppögonenförvilkabristermu-sikundervisningenhadedåjagsjälvgickigrundskolanvadgällerklassiskmusik.Iprin-cipfickjagläramigvadnågrainstrumenthetteochnamnetpådevanligastekompositö-rerna,men ingetmeränså.Vidnågra tillfällendå jaghadeauskultationundermusik-högskoletidenharjagupplevtliknandebristerävenunderdessalektioner.Anledningentillattjagvärnaromundervisningeniklassiskmusikochönskarattdenskaförbättrasärattjagbefararattdenmusikenannarskommerattdöut.Påkonserthusärpublikensmedelålderhögochvadjagförstårserdentrendeninteutattändras,snararetvärtom.Enanledningtillattdetärsåfåungasomgårpåklassiskakonserterkanvaraattdeintelärt sighurde ska lyssnapåklassiskmusikochpå så sätt intekan taden till sig.Omundervisningenkangörasmerintressantochinnehållsriktrorjagattintressethosele-vernaskulleöka.EndelavinnehålletiLgr11(Skolverket,2011a)somkankopplastillklassiskmusikkansäkerligengörasmycketmerintressantiundervisningenmedutom-ståendehjälp.Därförvilljaggöradennastudie,förattsehurutomståendehjälpkanbi-dratillundervisningenomklassiskmusikpågrundskolan.

1.2ProblemområdeProblemetsomjaguppleverärattundervisningenomklassiskmusikpågrundskolanäralltförinnehållsfattig,iallafallmedtankepåminegenundervisningochdelektionerjagharauskulteratunderminaårpåmusikhögskolan.Närexempelvisinstrumentgrupper-naiensymfoniorkesterpresenterasgörsdettamedhjälpavbilderochibästafallfilm-klipp.Elevernafårdå,enligtmig,intelikabraundervisningomdessainstrumentsomdefåromgitarr,basochtrummor.Desistnämndainstrumentenfinnsdetoftaflerastyckenav imusiksalarnaochdeanvänds flitigtavelevernagenomhelaskolgången.Dessa in-strument fårelevernaennaturligrelationtillmedanexempelvis flöjtoch fiolbarablirnågotdeendastfårsepåbildundernågonellernågralektioner.Dettaexempeläreniradenavområdendärjaguppleverundervisningenomklassiskmusiksominnehållsfat-tig. Jagvilldärförgöraenundersökningomhurmusikprofileradeinstitutionerutanförskolan kan bidra till undervisningen för att elever ska kunna få större kunskap inomområdet.Medmusikprofileradeinstitutionermenarjagkonserthus,orkestrarochbok-förlag. I denna studie vill jag intervjuanågra somarbetarmedklassiskmusikmot enyngre publik för att ta reda på hur de kan bidra till undervisningen på olika sätt. Jagskullekunnaväljaatt intervjua lärareocheleverpågrundskolan förattkartläggahurdetserutiverklighetenmedavseendepådettaproblemområde.Jagtariställetutgångs-punktihurdeutanförskolankanbidratillundervisningeniställeteftersomjagtyckerattdetärmerintressanteftersomdetkanblimerkonstruktivtochpåsåsättbidratillmusikundervisningen.Detta eftersom jag tror att allamusiklärare, oavsett hur under-visningen ser ut, kan dra nytta av demusikprofilerade institutionerna utanför utbild-ningsvärlden.

8

1.3ArbetetsdispositionExamensarbetetbeståravsexkapitel. Iarbetets förstakapitelgesenövergripande in-ledningochenmerpersonligbakgrundtillvalavdetstuderadeproblemområdet.Dess-utom återfinns även denna disposition. I det andra kapitlet, bakgrunden, presenterastidigareforskninginomområdetochenanalysomvadsomiLgr11(Skolverket,2011a)kankopplastillklassiskmusik.Bakgrundskapitletinnehållerävenmittsyftemedarbe-tetochdess frågeställning. Iarbetets tredjekapitelpresenterasde teoretiskautgångs-punkterna för studien. I metodkapitlet beskrivs mina metodval gällande urval av re-spondenter,datainsamlingsamthurjagbearbetatochanalyseratdatamaterialet.Dessu-tombeskrivshurjagföljtderiktlinjersomgällerförenkvalitativstudie.Ävenarbetetsgiltighet och tillförlitlighet diskuteras i detta kapitel. I det femte kapitlet presenterasstudiensresultatuppdelati13underrubriker.Iarbetetssistakapitel,kapitel6,diskute-ras arbetets resultat i förhållande till den litteratur som presenterades i bakgrunds-kapitlet.Avslutningsvisgestankarochidéertillfortsattaforskningsstudierutifrånminaresultatidettaarbete.

9

2BakgrundI detta kapitel presenteras några för studien viktiga begrepp, grundskolans kursplanmedfokuspåinnehålletklassiskmusik,relevanttidigareforskninginomdetvaldaäm-nesområdetsamtstudiensproblemformulering,syfteochforskningsfrågor.

2.1BegreppsdefinitionerIdettaavsnittgesenområdesorienteringdärförstförstudienviktigabegreppbeskrivs.Därefterpresenterastidigareforskninginomområdet.SistpresenterasminatolkningaravLgr11(Skolverket,2011a),läroplanenförgrundskolan,ochvadsomidenna,enligtmig,kankopplastillklassiskmusik.

2.1.1DefinitioneravklassiskmusikKlassisk musik är ett begrepp som förekommer i denna studie. Enligt Sohlmans mu-siklexikon(1977)användstermenklassiskmusik i flerabesläktadesammanhang,delsinommusikfrånepoken1750tillochmedBeethoven,densåkalladeklassicismen,delsinomvästerländsk,ellerövrig,konstmusik.Termenavserocksåmusikverksomanseshaettodiskutabeltkonstnärligtvärdefrånolikatidsepokerochgenrer.Filmmusikhar,en-ligt Nationalencyklopedin (2017), som huvudfunktion att tillföra en känslomässig di-mensiontill filmersomintebildochordkanförmedla.Filmmusikäroftakomponeradutifråndenklassiskamusikensidealochförenorkestermedinstrumentsomärvanligtförekommandeinomklassiskmusik.Påsåsättkanfilmmusikanseshaettkonstnärligtvärdeochdärmedräknassomklassiskmusik.Termenklassiskmusikharpåsenaretid,enligtNationalencyklopedin,blivitensynonymtillkonstmusik imotsats till folkmusikochpopulärmusik.Pådettasättskatermenbetraktasiföreliggandearbete.

2.1.2DefinitionavmusikprofileradeinstitutionerEttbegreppsomförekommerenheldelidennastudieärmusikprofileradeinstitutioner.Meddetmenar jag institutionersompåettellerannatsättärspecialiseradepåmusikoch som inte finns inom utbildningsvärlden. Exempel på det är konserthus, operahus,konsertföreningar,förlagochorkestrar.DerashuvudsyfteärattfrämjakulturlivetiSve-rigeoch/ellersyftartillatt,inågonmening,nåuttillbarnochungdomarmedmusik.Idennastudieärklassiskmusikdengenresomärintressant.

2.2KlassiskmusikiLgr11DetdokumentjagfinnermestintressantförstudienärLgr11(Skolverket,2011a),detvill säga Läroplan för grundskolan från 2011,med anledning av att all undervisning igrundskolan skautgå från justLgr11. Jag redovisarhärmina tolkningaromvad somkankopplas tillklassiskmusikutifrånvadsomstår ibåde läroplanenochSkolverkets(2011b)kommentarsmaterial.

2.2.1MusikämnetssyfteImusikämnetssyfte iLgr11(Skolverket,2011a)stårdetatt "undervisningen iämnetmusikskasyftatillattelevernautvecklarkunskapersomgördetmöjligtattdeltaimu-sikaliskasammanhang,bådegenomattsjälvamusiceraochgenomattlyssnatillmusik".Ikommentarsmaterialet(Skolverket2011b)tillläroplanenstårdetattmusik”försättermänniskoriolikasinnestillståndochattdesomdelatenmusikaliskupplevelsetillsam-

10

manskanskapastarkakänslorochgemenskapmedvarandra”.Detkanalltsåvaraklas-siskmusiksomelevernauppleverdådet intestårnågonspecifikmusikstilbenämnd ikommentarsmaterialet.Atthakunskaperförattkunnadeltaimusikaliskasammanhangkaninnebäraatteleverlärsigspelanågotinstrumentellerutvecklarenkunskapattdi-rigera.Påsåsättkaneleverfåkunskapertillattdeltaiettmusikalisktsammanhangsominkluderarklassiskmusik.VidareiämnetssyfteiLgr11stårdetatteleverskautvecklaförmågor att uppleva och reflektera övermusik. Det står i kommentarsmaterialet attdessafärdigheterliggertillgrundförattlärasiglyssnapåmusik.Eleverskaalltsåblandannatgesförutsättningarförattlärasiglyssnapåklassiskmusik.

2.2.2Centraltinnehålliårskurs1-3I avsnittet ommusikens sammanhang och funktioner i läroplanen (Skolverket, 2011a)stårdetattundervisningenskallbehandla”associationer,tankar,känslorochbildersomuppkommer närman lyssnar påmusik”. I kommentarsmaterialet (Skolverket 2011b)stårdetattelevernaskablimedvetnaomhurmusikpåverkarmänniskor.Fokusskall,enligtkommentarsmaterialet, liggapåhurvarje individpåverkasavmusiken.Klassiskmusikkananvändasfördettaändamåldådetblandannatimångafilmerjustförekom-merklassiskmusik föratt förstärka filmenshandlingeller föratt frambringaönskadekänslorhostittaren.Elevernakanävenövasigpåattillustreradekänslordeuppleverdådelyssnartillklassiskmusikgenomatttecknaellerskrivaenberättelsesomknyteran till musiken. Undervisningen skall även, enligt det centrala innehållet, handla omolika instrument från instrumentgrupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksin-strument.Dessainstrumentfinnsrepresenteradeiorkestrarsomspelarklassiskmusik.På så sätt kan exempelvis en symfoniorkester kommaväl till pass för att visa uppdeolikainstrumenten.Dettakanantingengörasgenomattlåtaelevernasepåenorkesterpåfilmellerpånågotsättupplevaenlevandeorkester.

2.2.3Centraltinnehålliårskurs4-6I det centrala innehållet förmusik för årskurs 4-6 under rubriken ommusikens sam-manhang och funktioner (Skolverket 2011a) står det att undervisningen ska innehållamusikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan påmänniskan. Enligt kommen-tarsmaterialet(Skolverket2011b)handlardetomattgöraelevermedvetnaomattmu-sikkanväckastarkakänslorochblandannatkananvändasförattframkallavissakäns-lornärvi tittarpå film. Imånga filmer förkommer justklassiskmusikellernyskrivenorkestermusiksompåsåsättkangeplatsförklassiskmusikiundervisningen.Vidareikommentarsmaterialetstårdetatteleveriårskurserna4-9skafåmötamusiksoman-vänds förpåverkan i specifika sammanhang sombegravningar, idrottsevenemangochbröllop.Idessasammanhangkanmycketvälklassiskmusikanvändas.Vidareidetcen-trala innehållet förårskurs4-6gåratt läsaattundervisningenskall innehållamomentomdeolika instrumentgrupperna.Ensymfoniorkesterharalla instrumentgrupperochkandärmedvaraettbrahjälpmedelföreleverslärandeinomområdet.Detstårävenatteleverskafåundervisningomkonstmusikochpopulärmusikfrånolikakulturerochde-rasmusikaliskakaraktärsdrag.Meddettamenas,enligtkommentarsmaterialet,attele-verskafåförståelseförhurmusikgenrervuxitfram.Detgårattkopplatillklassiskmu-sikdelsgenommusikhistoriaochävengenomattvisapåkaraktärsdrag inomklassiskmusik.

11

2.2.4Centraltinnehålliårskurs7-9Idetcentralainnehålletförmusikförårskurs7-9underkategorinmusicerandeochmu-sikskapande (Skolverket, 2011a) stårdet att undervisningen ska innehållamusikskap-ande i olika genrer. I kommentarsmaterialet (Skolverket 2011b) står det att elevernablandannatkanljudsättaenfilmsekvens.Elevernakandåfåsomuppgiftattkomponeraenlitenmusiksnutttillfilmsekvensensominnehållergenredragfrånklassiskmusikel-lerljudsättamedinspelningarsomelevernatyckerpassartillfilmen.Iavsnittetommu-sikens verktyg framkommer att eleverna skall uppleva hur rösten kan varieras i fler-stämmiga utryck inom olika genrer. I kommentarsmaterialet står det inget om vilkenspecifikgenresomskall ingåiundervisningen,vilketinnebärattsångerfrånenopera,musikalellerandraverkdärflerstämmigsångfinnsrepresenteradkanpassamycketvälför detta ändamål. Det står även under rubrikenmusikens verktyg att elever ska fåundervisningommusiksymboler,notsystemochnoter.Detmomentetkangörasgenomattelevernaexempelvisfårlärasigläsaettpartitururettklassisktverkellerutdragfrånnågonstämmaiensymfoniorkester.I avsnittetommusikens sammanhangoch funktioner (Skolverket,2011a) framkommerattundervisningenskahandlaomljudetsochmusikensfysiska,tanke-ochkänslomäss-igapåverkanpåmänniskor.Endelavdenklassiskamusiken,blandannat inomoperaochmusikal,harsomfunktionatt förstärkaochframkallaönskadekänslorhos lyssna-ren. På så sätt kan klassiskmusik bland annat användas i undervisningen. Det fram-kommerävenundermusikenssammanhangochfunktionerattelevernaskalärasighurmusik används i olika medier, exempelvis inom datorspel och film. I kommentars-materialet(Skolverket2011b)stårdetattmycketavdenmusiksomanvändsidessaochandramedierärhämtadfrånhistorisktid,vilketärfalletföräldreklassiskmusik.Äldreklassiskmusikharpåsåsättennaturligplatsidettaundervisningsmoment.Instrumentochderasfunktioniolikagenrerochsammanhangärenannandelsomskallingåimu-sikundervisningen.Idetcentralainnehålletgesexempelpåattmomentetkanhandlaomettrockbandellerensymfoniorkester.Härstårdetklartochtydligtidetcentralainne-hållet att undervisningen kan handla om klassiskmusik. Avslutningsvis i det centralainnehålletförårskurs7-9stårdetattundervisningenskahandlaomframväxtenavolikagenrer samt betydelsefulla tonsättare ochmusikaliska verk. Det kan innebäramusik-historiasomhandlaromklassiskmusik,någraavdemestkändatonsättarnaochettur-valavderasverk.

2.3.ForskninginomområdetIdettaavsnittpresenteras,förstudienintressant,tidigareforskninginomområdet.

2.3.1EffekteravklassiskmusikochMozarteffektenMozarteffekten är ett begrepp som myntades i början av 90-talet av Don Campbell(1999)efterattisinastudiervisatattmänniskorsomlyssnatpåettspecielltstyckeavMozart (Piano concerto No. 23, K.488) fick en ökad kognitiv förmåga under en kortstund.Campbell (1999)skriverattanledningar till att justMozartsmusikgavsågodaresultatärattmusikensrytmer,melodierochhögrafrekvenserstimulerarhjärnanskre-ativaochmotiverandeområden.Mozartsmusikharäven,enligtCampbell,visatsighapositivaeffekterinommedicin.BlandannatsåvisadestudieravpatienterpåSt.AgnesHospital iBaltimoreattmusiklyssningavMozartgavliknandelugnandeeffektpåpati-enterna som10gramvalium.Campbell skriver ävenatt patienterpå ett sjukhusbara

12

behövde50%avrekommenderaddosavlugnandemedicinundertidendeficklyssnapåMozartsmusiki15minuteromdagen.DennastudievisarattMozartsmusikkanhaenlugnandeeffektpåmänniskor.DetfinnsstudiersomvisarattMozartsmusikävenharpositivinverkanpåeleverigrundskolan.Ivanovs(2003)resultatvisarattbarnpålåg-stadietfårmergjortunderlektionernadåmusikavMozartspelassombakgrundsmusikänomdeinteharnågonbakgrundsmusikalls.EnligtSchellenberg(2012)ärdetingettvivelomattmusikkananvändasförattpåverkamänniskorsemotionella tillstånd. SchellenbergmenardockattMozarteffektenbaraärett exempel på hurmusik kan användas för att påverkamänniskor och att den höjdakognitivaförmåganbaraärettresultatavmänniskornasändradeemotionellatillstånd.Annanmusik kan alltså, enligt Schellenberg, också ge liknande effekter påmänniskorsomMozarts,vilketstärksavIvanov(2003)sommenarattmusiksomärkomponeradavBachgerliknandeeffekterpålågstadieeleversomMozartsmusik.Klassiskmusikvi-sarsigiBasagaoglu,KalkanochSaris(2004)studieävengelägrepulsochsänktblod-tryckhoskvinnligaskolungdomar.Musikensomanvändes i studienvarVivaldisÅrsti-derna. Schellenbergs (2012) studievisaratt en lugnandeeffektävenkan fåsavmusikkomponerad av Schubert, något som kan relateras till Ståhlgrens (2004) studie omgrundskoleläraresanvändandeavklassiskmusikunderskoldagen.Resultatetvisadedäratt klassiskmusik gav en lugnande effekt på de elever som fick lyssna till den. Ruud(2002)skriverattklassiskmusikkanförändrasinnestillståndhosmänniskorochpåsåsättskapaplattformarförmötenmellanindivider.

2.3.2SamarbetemellanskolaochorkesterEnstudiegjordavAbeles(2004)visarattskolungdomar iUSAsomkommerikontaktmed en professionell orkester får ett ökat intresse för klassiskmusik. USA har, enligtAbeles,enlånghistoriaomsamarbetenmellanorkestrarochskolor.Orkestraråkerdäruttillskolorochundervisaromklassiskmusikochorkesterspel.Dettagörsförattökaelevernasförståelseförklassiskmusikochomdessrepertoar.SyftetmedAbelesstudievar att undersöka i vilken utsträckning elevers lust att i framtiden arbetamedmusikpåverkasavatt träffamusikersomdelarmedsigavsinkunskap.Resultatetvisadeattmångaeleverfickuppettintresseochendrömomattiframtidenarbetasomprofess-ionellmusiker ienorkester.Orkestermusikermeddesskompetens inomområdetkansåledes,enligtstudien,hapositivinverkanpåeleversintresseförklassiskmusik.

2.3.3BarnsupplevelseravklassiskmusikDethargjortsendelstudierpåhurbarnuppleverklassiskmusikochhurdepåverkasavden.BlandannatvisarenstudieavSlonimsky(2008)atteleveriförskolanärväldigtbrapåattverbaltbeskrivaklassiskmusiksomdelyssnatpå.Intervjuernasomgjordesmeddedeltagandeelevernavisarattdeharsvårtattförståinnebördenavbegreppetklassiskmusik,menattdefinnersjälvamusikenintressant.Studiengenomfördesiförskoleklas-sershemklassrumdärdeaktivtficklyssnatillklassiskmusik,detvillsägagöraaktivite-terkoppladtillmusiken.Förskoleelevernafickdärefterbeskrivahurdeuppfattademu-sikenochvilkakänslordefickinombords.Resultatetvisade,somsagt,attelevernavarbra på att verbalt förklara sina känslor och tankar. En studie gjord av Salblad (2008)visarävendenattförskoleeleversomfårlyssnatillklassiskmusikärväldigtbrapåattmedordbeskrivasinaupplevelseravmusiken.Någraavdebeskrivandeordensoman-vändes av eleverna var:magisk, vacker, avslappnande, spännandeoch rolig. Eleverna iSalbladsstudie fickävenfunderapåsituationerdärdeansågattklassiskmusikkunde

13

användas. Exempel som framkom är när eleverna har gymnastik, pysselstunder ellervilostund.Det tyderpå att eleverna finnermusiken intressantdådekan tänka sig attlyssnatilldenvidfleratillfälleniskolsammanhang.

2.3.4UngavuxnasupplevelseravklassiskmusikILamberths(2012)studieundersöksvaduniversitetsstudenterupplever frånettkon-serthusbesök.Resultatet visar att upplevelsen av en levandeorkesterunderlättar stu-denternasförståelseförmusiken.Enavdestarkasteupplevelsernasomframkommeriresultatetärklangenfrånenlevandeorkester:

Ljudbildensomskapadesgjordemigöverraskadeftersomdetgavenväldigtrikklang/…../Mittförstaintryckunderkonsertenvarvilkenenormskillnaddetvarpåattupplevamusiken live jämförtmeden inspelning.Framföralltdynamikenupplevdespåettheltannatsätt.(Lamberth,2012,s.6)

I citatetbeskriverenstudentsinaupplevelseravorkesterklangensomväldigt rik.Detframkommerävenattdynamikupplevdespåettannatsättikonserthusetänpåinspel-ningar. I resultatet framkomäven att det visuella som skedde på scenen var en starkupplevelseförenstudent:

De är så himla samspelta.Närman tittar på stråksektionen till exempel sågörallaexaktsammarörelsesamtidigt,helabunten.Enhelt synkroniseradrörelse, somenperson.Allahar sina stråkarpåprecis sammaställepå in-strumentetsamtidigt.Detallrahäftigasteärnärdespelarpizzicato.Somettenda instrument. Inteenendaavdemärenbråkdel för sen.Dettavarnogdetsomimponerademestpåmig.(Lamberth,2012,s.7)

Icitatetbeskrivsenupplevelseavattallamusikeriorkesternvarsynkroniserade,vilketimponeradepåinformanterna.Iresultatetframkommerävenattromantiskmusikföre-drasföreandrastilarinomklassiskmusikhosinformanterna.Lamberth(2012)förkla-rarattdetkanberopåatt informanternaäromedvetetförtrognameddenromantiskastilendådeoftauppleverdenifilmerochdataspel.Resultatetvisarävenattettkonsert-husbesökärpositivtförstudentersmotivationtillatt läraochupplevameravklassiskmusik:”Enoerhörtpositiverfarenhetserjagdettasomochjaglängtareftermer”(Lam-berth,2012,s.7).SammanfattningsvisvisarresultatetiLamberthsstudiealltsåattupp-levelsen av en levande orkester i ett konserthus kan vara en avgörande faktor för attförståsigpåklassiskmusik,ochattdenverkarvarapositiv förstudenters intresseattlärasigmerinomämnet.

2.4Problemformulering,syfteochforskningsfrågorEnligt Abeles (2004) studie kan elever som fårmöta klassiska orkestermusiker få ettstörreintressefördenklassiskamusiken.MångaavdeeleversomvarmediAbelesstu-dieberättadeattdekantänkasigattarbetasomklassiskamusikerefteratthamöttmu-sikenpåettinteraktivtsätt.EfteratthalästAbelesstudieblevjagnyfikenpåvilkaandrasättmusikprofilerade institutionerkanbidra tillundervisningen.Lamberth(2012)på-pekarattenlevandeorkesterkanvaraenviktigdelieleverslärandeomklassiskmusik.Dessastudiervisardetpositivamedattsamverkamedmusikprofileradeinstitutioner.ILgr11(Skolverket,2011a)stårdetatteleverskalärasigommusikensfysiskapåverkanpåmänniskor,vilketelevergöriLamberthsstudietackvaresamverkanmedenmusik-

14

profilerad institution. Jagvilldärförundersökahurmusikprofilerade institutionerkanbidratillundervisningenpågrundskolan.Jagvilltaredapåintervjupersonernashand-lingar,tankar,idéer,visionerochteorieromvaddeharatterbjudaundervisningenochhurdekansamarbetamedgrundskolor.Dessutomanserjagdetvaraintressantförstu-dienvadintervjupersonernatyckerärviktigtförattfåuppintressetförklassiskmusikhoseleverna.Genomattsomlärareanvändaderastankaromkringdetkanchansenökaatteleverna finnerundervisningenmer intressant.Trotsattdet finnsendel forskningomhurklassiskmusikpåverkarmänniskorsåsaknasstudieromhurinstitutionerkanbidratillundervisningenpågrundskolor.Förhoppningenärattdennastudieskagein-tresserade konkreta tips till hur undervisningen om klassisk musik kan berikas pågrundskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikprofilerade institutioner utanförutbildningsvärldenkanbidratillundervisningenomklassiskmusikpågrundskolan.Minforskningsfrågaär:

• Huransesmusikprofileradeinstitutionerutanförutbildningsvärldenbidratillundervisningomklassiskmusikpågrundskolan?

15

3TeoretiskautgångspunkterI detta kapitel presenteras de vetenskapsteoretiska utgångspunkter som föreliggandestudievilarpåsamtdenteoretiskaramsomgenomsyrararbetet.

3.1VetenskapsteoretiskautgångspunkterInterpretativismbygger,enligtBryman(2011),påförståelseochtolkningavhandlingar.Detrelaterartilldennastudiessyftedärförståelsenförinformanternasuppfattningarärifokus.Denförståelsenliggertillgrundförstudiensresultatdåjagsomforskareharföravsiktatttolkainformanternastolkningaravderasverklighetochsammanställademtillettresultat.Resultatetkommersåledesattbeståavminatolkningaravinformanternasverklighet, vilket Bryman skriver relaterar till interpretativism. Det insamlade data-materialet kommer således att bestå av intervjupersonernas upplevelser, synsätt ocherfarenheter.Utifråndettamaterialkommerjagsedanattbeskrivaintervjupersonernassyn. Arbetet får på så sätt, enligt Thurén (1999), ett induktivt förhållningssätt. EnligtBryman(2011)innebärettinduktivtförhållningssättattobservationeroch/ellerresul-tatledertillteorierinomdetstuderadeämnesområdet.Motsatsentillettinduktivtför-hållningssättärettdeduktivt förhållningssättdärstudier,enligtBryman,taravstampihypoteserellerbyggerpåteoriprövning.Dennastudieutgårejfrånenhypotesutanav-siktenärsnarareattförsökaskapanågonformavteoribildningutifråndetdatamaterialsombearbetasochanalyseras,iföreliggandestudiehurgrundskolansundervisningomklassiskmusikkanberikasavmusikprofileradeinstitutioner.Dettagörattarbetet,en-ligtBryman,genomförsmedettinduktivtförhållningssätt.

3.2PragmatismI detta avsnitt beskrivs pragmatismens kunskapssyn samt pragmatismens syn på lä-rande och undervisning. Anledningen till att jag valt pragmatism är att teorin utgårmycket från ett praktiskt- och/eller upplevelsebaserat lärande. Utifrån vad tidigareforskningvisarverkarjustupplevelservaraencentraldelilärandetavklassiskmusik.Däravvaletavpragmatism.

3.3.1PragmatismenskunskapssynEnligt Säljö (2012) skiljer sig den pragmatiska kunskapsteorin från andra traditioner.Pragmatismen lägger fokuspåhurkunskaperkananvändasavmänniskor iderasvar-dag.Sådantsomgörattmänniskorkanhanterasituationerochproblemdemöteransesdärmedvarakunskap.Vetenskapsmänochfilosoferhar,utanattlyckats,undertusentalsårförsöktkommaframtillenevigsanningomvadkunskapärpåettabstraktochtidlöstsätt.EnligtSäljömenarpragmatikerattdetärmeningslöstattfortsättaförsökakommaframtillvadkunskapärpådetsättetdådetfortfarandeintekommitframnågonlösning.Pragmatikeranseriställetattkunskapärnågotsomexisterarpåindividnivåochattdetinte finnsnågongenerellsanningomvadkunskapär.Demenarattdetskiljersig frånperson till person vad kunskap är i ochmed att alla har olika konkreta erfarenheter.Pragmatismenskiljersigdessutomfrånandrateorierpåsåsättattdentaravståndfrånföreställningenattdetgårattskiljapåteoriochpraktik:

16

Ipragmatismenssynpåkunskapliggeriställettankenattteoriochpraktikärintegreradeaspekteravmänniskorshandling.Vadvioftakallarförpraktiskahandlingar,somatttillverkaellerrepareraföremål,är intemöjligautanre-flektion och tänkande. En snickare kan inte sätta upp en vägg utan att hamängderavinsikterihurväggarskabyggasförattvarafunktionellaurolikasynpunkter: Vilkamaterial skaman använda?Hur är detmedbrandsäker-heten?Skaväggenvarabärande?(Säljö,2012,s.177)

Teoriochpraktikfinnsalltså,enligtSäljö(2012)ialltmänniskorföretarsig.Dennakun-skapssynärenavanledningarnatillattDewey,enbetydandepedagogiskforskare,be-tonade vikten av praktiskt lärande i skolan. Dewey var, enligt Säljö, kritiskmot kun-skapssynensomansågattrabblandeavfaktaresulteradeikunskap.Skolankundenöjasigmedattelevernaåterberättadevadsomstodifaktaböcker,exempelvisorsakernatillkommunismens fall i Europa, utan att egentligen kunna sätta det i sitt rätta samman-hang.Elevernasaknadealltsåförståelseförsinakunskaperheltenkelt.

3.3.2PragmatismenssynpålärandeochundervisningPragmatismengav,enligtSäljö(2012),förståelsenförlärandetochundervisningennyvändning än tidigare teorier. Fokus lades nu på relationenmellan individ, kultur ochsamhället.Deweyvar ,enligtSäljö,enframståendeforskareinomområdet.Detvarvik-tigtförDeweyatterfarenheternaelevernagjordeiskolanhängdeihopmeddeerfaren-heter de gjorde i vardagen. Detta eftersom erfarenheterna då kunde knytas ihop ochdärmed ge eleverna en fördjupad förståelse för sina vardagsupplevelser. Ett problemsomDewey,enligtSäljö,upplevdemeddentraditionellaundervisningenvarattdeninteallshängdeihopmedeleversvardag,vilketskapadeenskolvärlddärdekunskapersomlärdesutintebidrogtillutvecklingenavelevernasvardagligakunskaper.Derasinlärdakunskapergjordemestnyttaiskolmiljönochinteideras”vanliga”liv,vilketinnebarattundervisningsinnehållet inte främjade elevernas nyttiga lärande för livet. Dewey upp-levdedetsomattelevernabaramatadesmedfaktasominteutveckladeelevernasför-mågaattresoneraelleranvändakunskapernapåettrelevantsätt:”Detmanlärsigblirisoleradebitar,oftautaninbördessammanhangellerstrukturer”,skriverSäljö(s.182).DetvaralltsåviktigtförDeweyattskolanskullegekunskapersomelevernahadenyttaavisittvardagligaliv.Uttrycket”learningbydoning”myntadestackvareDeweysprak-tiskapedagogikochsyftartillattmansommänniskaskatatillsigkunskapgenomhand-ling.FörDeweyvarpraktiskt lärandeencentraldel ihanssynpå lärande.EnligtSäljövilleDeweyäven”reformeraskolarbetetochgöradetmerelevcentreratochanpassattillelevermedolikaförutsättningar”(s.176).Dettainnebärattpraktiskainslagvarvasmedteoretiskastudierförattunderlättainlärningenhoseleverna.EnligtSäljöansågDeweyattdetvarviktigtattuppgifternavarskaptasåattdegavettverklighetsförankratsvar.

Deweymyntade,enligtSäljö(2012),enprincipförlärandesomhankalladeförinquiry,vilketungefärkanöversättasmedpraktisktproblemlösandeuppgifter.Inquirykanävenbetydaelevaktivaundervisningsmetoder.Genomattutgåfråninquiryiundervisningentaruppgifteravstampfrånettproblemellerundranhoseleverna.Detgeren,förhopp-ningsvis tillfällig, oklarhet i vår samlade kunskap. Enligt Säljö reder eleverna ut denoklarhetengenominformationssökande.Deninformationenelevernafårutorganiserassåattproblemetellerundran förståsaveleverna.Eleverna fårpåsåsätt fyllaen litenluckamellansinkunskapochdenfrågan.

17

Dewey (1938)ansågdet ävenviktigtmedettupplevelsebaserat lärande. Lärarenhardå, enligt Dewey, en viktig uppgift i att anordna verklighetstrogna upplevelser för attkunskaperna someleverna får skavaraanvändbara.Det ärdärmedviktigt att lärarenkontrollerarattupplevelsernaäravgodkvalitetochrelevantafördetlärandeändamå-let.Deweyförespråkadeävenattskolanbörintegreramermedvärldenochinteendasthaundervisningpåskolan.

18

4MetodI detta kapitel presenteras studiensmetodologiskautgångspunkter ochdesign av stu-dien.

4.1MetodologiskautgångspunkterIdettadelkapitelpresenterasstudiensmetodologiskautgångspunkter:kvalitativforsk-ningsamtsemistruktureradeintervjuer.

4.1.1KvalitativforskningForskningkandelas in ikvalitativochkvantitativ forskning.Kvantitativär,enligtBry-man(2011),enmertraditionell forskningdärendelav forskningensfokus ligger iattmäta insamlade data. Inom naturvetenskapen är denna typ av forskning vanligt före-kommande.Vanligametoderinomkvantitativforskningärenkäter,struktureradeinter-vjuer eller någon form avmätning. Kvalitativ forskning riktar istället, enligt Bryman,fokusmotvadsomsägsiinsamladedata.Datakanikvalitativforskningsamlasinblandannatgenometnografiochkvalitativaintervjuer.Detintressantafördensortensforsk-ningblirdåvadsomsägsi,exempelvis,dekvalitativaintervjuerna.Medtankepådennastudiessyfte,attundersökavadinformanternasägeromhurmusikprofileradeinstitut-ionerutanförutbildningsvärldenkanbidra tillundervisningenomklassiskmusik,blirkvalitativaintervjuerdenforskningsmetodsomväljs.

4.1.2SemistruktureradeintervjuerFörattfåinsiktihurdemusikprofileradeinstitutionernaansersigkunnabidratillmu-sikundervisningen passar kvalitativa intervjuer bra sommetod för att samla in data.Bryman (2011) skriver att kvalitativa intervjuer riktar fokus mot intervjupersonensståndpunkt,vilketär intressant fördennastudie.Den intervjuformsomanvänds istu-dien är semistrukturerade intervjuer. I en semistrukturerad intervjuhar forskaren enlistaövertemansomskaberörasunderintervjun.Ensådanlistakallasförintervjuguideochär,enligtKvaleochBrinkmann(2014),ett slagsmanus för ivilkenordningde in-tressanta temana skall beröras. Intervjuguiden innehåller även förslag på frågor somkanställasvidbehov.Ensemistruktureradintervjuinnebäralltsåatt intervjupersonenfårpratakring,förstudien,intressantaområdensnarareänattbliutfrågadavforskaren.Ordningsföljdeniintervjuguidenfårändrasunderintervjunsgångifalldetskullebehö-vas.EnligtBryman(2011)harsemi-struktureradeintervjuerfördelenattintervjuperso-nenfårstörrefrihetattutformasvarenpåsittegnasättochattforskarenfårmöjlighetatt ställa uppföljningsfrågor om så önskas. Forskaren får genom uppföljningsfrågornamöjlighet att fåmer fylliga och detaljerade svar inom ämnena från intervjupersonen,menarBryman.Ennackdelmedatt välja semistrukturerade intervjuer sommetod fördennastudieärattdet,enligtKvaleochBrinkmann(2014),krävserfarenhetförattbliskickligpåatt intervjua.Dettatill trotsärdatainsamlingsmetodenfördennastudiese-mistruktureradeintervjuer.

4.2DesignavstudienIdettaavsnittredogörsförstudiensurvalavintervjupersoner,studiensgenomförandesamtdesstrovärdighetochgiltighet.

19

4.2.1UrvalavinformanterEttavkriteriernasomutgicks frånnärvaletav informanterskullegörasvarattderasinstitutionersverksamhetskullekunnakopplas tillklassiskmusik. Institutionerna fickhellerintevaraendelavutbildningsvärlden,dåstudiensyftartillattundersökahursko-lans undervisning kan berikas av institutioner utanför utbildningsvärlden. För att fåolika infallsvinklar till institutionernas arbete, och förhoppningsvis även ett bredareresultat,valdesintervjupersonersomhadeolikatyperavanställning.Varjeintervjuper-sonkontaktadesgenometttelefonsamtal.Dånågraavintervjupersonernaönskadevaraanonymaharjagavetiskaskälvaltatttillskrivasamtligaintervjupersoneranonymitet.Avdennaanledningpresenterasdeintevidnamnutaniställetmedentitel:Musikern:Enungmansomäraktivmusiker i enprofessionellorkester.Hanharerfa-renheteravattvaradelaktigiinstitutionensarbetemedbarnochungdomar.Projektledaren:Enäldrekvinnavarsarbeteblandannatgårutpåattskapanyasättattnåuttillenyngrepublik.Honharanställningpåettoperahus.Marknadsföraren:Enyngrekvinnasomäranställdavettoperahusochvarsarbeteinne-bärattrealiseraarbetetmedbarnochungdomarsamtattmarknadsföra institutionen,blandannatgentemotskolor.Ordföranden:Enäldreherresomärordförande ienkonsertförening.Konsertförening-ensarbeteinkluderartillvissdeleleverpågrundskolan.Illustratören: Enmedeålderskvinna som bland annat arbetarmed att skapa litteratursomkananvändastillmusikundervisningenpågrundskolan.Honharäventidigarevaritaktivmusikerienprofessionellorkestersomriktademycketavsittarbetetillbarnochungdomar.

4.2.2DatainsamlingTre intervjuer genomfördes vid intervjupersonernas arbetsplatser. Två intervjuer ge-nomfördespertelefonpågrundavstorageografiskaavstånd.Samtligaintervjuerspela-desinmedhjälpavenbärbardatoroch,försäkerhetsskull,påeninspelningsapparat,ZoomH4n.InspelningenpåZoomenfungeradealltsåsomenbackup.Endastljudinspel-ningarav intervjuernagjordes.Varje intervju togmellan30och45minuter,beroendepåhurmycketvarje intervjupersonhadeattberättaom.Fokusunder intervjuerna lågpå att få intervjupersonerna att prata såmycket sommöjligt kring deras institutionsarbetemedbarnochungdomarsamthurdeansågsigkunnabidratillmusikundervis-ningenpågrundskolan.Defrågorsomställdesvarövervägandeföljdfrågorförattfåsådjupaochdetaljeradesvarsommöjligt.Minkänslaunderintervjuernavarattintervju-personernablevgladaöverattjagvarintresseradavderasarbete.

4.2.3BearbetningochanalysDe inspelade intervjuerna transkriberades i efterhand. Detta var väldigt tidskrävandeeftersom jag skrev ut samtliga intervjuer ordagrant. I ochmed den ordagranna tran-skriptionenkunde,ienighetmedBrymans(2011)synpåtranskriptioner,enmerdetal-jeradanalysavintervjuernagöras.Förattenklarekunnahöravadsomsadesunderin-tervjuernaspeladesinspelningarnauppiettprogramsomheterAmazingslowdowner.Detärettdataprogramsomkansänkahastighetenpåinspelningar.Efterattintervjuer-

20

navartranskriberadebörjadejaganalyseratextinnehållet.Dettagjordegenomtematiskanalyssom,enligtBryman,ärettavdevanligasteangreppssättenavkvalitativtinsam-ladedata.Brymanförklararattforskarendåläserigenomtexternanogaochidentifierarolikatemansomtextensedandelasini.Varjetemabeskriverdåolikaaspektersomin-tervjupersonernalyfterfram.Rentpraktisktgickanalysentillsåatt jagunderflerage-nomläsningar identifierade olika teman som texten delades in i. Utifrån dessa temanidentifierades två övergripande huvudteman under vilka alla de identifierade temanakunde placeras som subteman. Alla subteman till ett huvudtemapåminde på ett ellerflerasättomvarandramenskiljdesigfråndetandrahuvudtematssubteman.Vidvissatillfällenvardetsvårtattvetahurjagskulledragränsenmellanetttemaochettannat.Detgjordeattnågratemantillvissdelpåminneromvarandra.Analysenbyggersåledespåminförståelseavdehandlingarsomintervjupersonernaberättaromi intervjuerna,vilket är kopplat till interpretativism som är en av studiens utgångspunkter. De olikasubtemanasomhar framkommitkan tillvissdel sessomteoribildningargällandehurundervisningkanseutiklassiskmusik,vilketpassarbratilldeninduktivaansatssomjagharidennastudie.Varjesubtemaärdetsomkommitattliggatillgrundförresultatet

4.2.4EtiskaövervägandenFörattvisarespektochhänsynförintervjupersonernasomdeltogidennastudieföljdejagCodex(2016)riktlinjerinomområdet.Intervjupersonernableviförväginformeradeomforskningenssyfte,derasrolliforskningen,demetodersomskulleanvändas,attdel-tagande i forskningenär frivilligtochattdenärsomhelstkundeavbrytadeltagandet.Intervjupersonernagaranteradesanonymitetistudienochderaspersonuppgifterskyd-das såatt ingaobehörigakan få redapådeltagarnas identitet. Intervjupersonernahardärföravidentifieratsiresultatetförattförblianonyma.

4.2.5GiltighetochtillförlitlighetEnligtBryman(2011)kankvalitativastudierbedömasutifrångradenav tillförlitlighetoch giltighet.Tillförlitlighetenbestår, enligtBryman, av fyradelkriterier: trovärdighet,överförbarhet,pålitlighetochenmöjlighetattstyrkaochkonfirmera.Trovärdighethand-lar om i vilken utsträckning studiens resultat stämmer överens med den undersöktaverkligheten. Denna studie bygger på informanters utsagor vid intervjuer och minatolkningaravdenverklighetsomdessaintervjupersonerbeskriver,vilketbörkunnasestrovärdigt. Det andra delkriteriet, överförbarheten, skriver Bryman, handlar omhuruvidaenannan forskaremedsammametodkan få sammaresultat.EnligtBrymanskaforskarenkunnaredogöraförstudiensallafaseravforskningsprocessenförattstu-dienskaansesvarapålitlig.Detärdet tredjedelkriteriet för tillförlitlighet.Dennastu-dies pålitlighet förlitas på så sätt till beskrivningarna av arbetsprocessen i metodka-pitlet.Detfjärdeochsistadelkriteriet,enmöjlighetattstyrkaochkonfirmera, innebär,enligtBryman,attforskarenförsökergaranteraattingapersonligavärderingarpåverkatstudiensresultat.Jagharisåstorutsträckningsommöjligtförsöktundvikaegnavärde-ringarianalysen.Fokushariställetlegatpåattförsökaidentifieratemaniintervjuper-sonernassvariställetföratttillskrivavärderingariderasuttalanden.Gradenavgiltighetkan,enligtBryman,bestämmashurvälverklighetenbeskrivs i resultatet.Studiensgil-tighet är därmedberoendedels av intervjupersonernas tydlighet i svaren ochdels avminförmågaattgöraenkorrektanalysavderassvar.Förattfåsåhöggradavgiltighetsommöjligtharjagunderintervjuernafrågatintervjupersonernaifall jaguppfattatdetdesägerkorrekt.Exempelvis:”stämmerdetatt…”och”omjagförstårdethelarättså…”.

21

5ResultatIdettakapitelpresenterasresultatenavdeanalysersomhargjortsavintervjuermedProjektledaren,Marknadschefen,Ordföranden,IllustratörenochMusikern.Dehuvud-temansompresenterashandlaromupplevelserochundervisningsmoment.

5.1UpplevelserUnder denna rubrik presenteras hurmusikprofilerade institutioner kan bidra tillmu-sikundervisningengenomatterbjudaolikasortersmusikbaseradeupplevelser förele-verna.

5.1.1UpplevaenorkesterIettprojektsomProjektledarenkallar förorkesternrunt får lågstadiebarnsitta ismå-grupperkringenorkesterochlyssnapåvarsininstrumentgrupp.Enavstationernapla-cerasmittiorkesternförattbarnenskafåupplevahurdetärattvaraienlevandeor-kester:"Tankenvarattbarnenskullefåenriktigwow-upplevelseochkännasigsomendelavorkestern",sägerProjektledaren.Hanberättarocksåattdetföllvälutochvarettuppskattat inslagbland lågstadiebarnensomiochmedupplevelsen fickenöppenochnyfikeninställningtillorkestern.Projektledarenmenarattdettabådargottinförframti-dendådevidfleratillfällenpåolikasättskafåupplevaorkesternigen:"Iochmedattdeäröppnafördetsåblirdetlättareattdelamedsigavkunskapochvetskaptillbarnen".

I intervjunmedOrdförandenframkomdetattdetärviktigt förderasinstitutionattgegrundskoleeleverchansenattmötaenlevandeorkesterinågonform.Dettaeftersomdetär först då, enligtOrdföranden, som eleverna kan få en rättvis chans att skapa sig enuppfattningkringklassiskmusik:"Närdefårkännamusikenblirdetenheltannangrejänattlyssnaviadatorn.Dåfårdevaramedomenupplevelseochkännamusikenihelakroppen då tonerna vibrerar".Detta är en bra anledning, enligt Ordföranden, att låtagrundskolebarnfåupplevaenlevandeorkester.

BådeProjektledarenochOrdförandenberättaromviktenavattupplevaenlevandeor-kester.DetärenligtOrdförandenenviktigdelförattelevernaskafåenchansattlärasigomklassiskmusik.Projektledarenmenarattentidigupplevelseavenlevandeorkesterkangöra att elever ärmeröppna för klassiskmusik ävennärdeblir lite äldre.Derastankarstämmeröverensmedpragmatismensidéeromviktenavupplevelsebaseratlä-rande.

5.1.2FöreställningarpåskolorMarknadschefenberättariintervjunattorkesternihennesinstitutioniblandåkeruttillskolorförattgeföreställningaråtgrundskoleelever.Dåhandlardetoftastomlågstadie-elever som fårupplevaen föreställning.Anledningen till attorkesternåker till skolan,ochintetvärtom,äravlogistiskaskäl:

Dåfinnsdet ingahinderförattbarnenskafåupplevaenlevandeorkester.Dåkan inteskolansägaattde inteharnågrabussar,attdetblir svårtmed lunchoch så vidare.Utandåkommervi ut till demochgör en litenkonsert i derasgympasalellerliknandedärdetfinnsplats.(Marknadschefen)

På så sätt bidrar orkestern till undervisningen genom att göra deras verksamhet till-

22

gängligt rentpraktiskt för grundskolan.ÄvenMusikernbeskriver i sin intervjuomdelogistiska fördelarnamed att besöka en skola och genomföra föreställningar där. Detgör,enligtMusikern,klassiskmusikmer lättillgängligt förgrundskolorna.EnannanavfördelarnasomMarknadschefensermeddettakonceptärattdetförvissabarnsäkertkanvaraenmerpositivupplevelseattupplevadettaihemmiljöiställetföriettkonsert-huseftersomde iskolankankännasig trygga.Marknadschefenmenarattvissabarn iochmeddettakankännasigmeravslappnadeochpåsåsätt ta till sigmusikenpåettbättresätt.Dessutomgenomförsföreställningenilokalersomelevernakännerigenochdetta kan hjälpa eleverna att ha fullt fokus på musiken, enligt Marknadschefen: "Detfinnsingahäftigafönster,häftigttakochsnyggafärgersomtarderasfokus.Utandekaniställetkoncentrerasigpåmusiken fulltut".Det framkommeralltså flera fördelar i in-tervjunmedattorkestrarnatarsiguttillskolan.

MarknadschefensochMusikernsinstitutionåkeruttillgrundskolorförattgeeleverenupplevelse av en levande orkester. Båda intervjupersonerna berättar i sina intervjueromfördelarmedattgörapådetsättet istället förattbjudainelevernatillkonserthus.Klassiskmusikblirpåsåsättmerlättillgängligtvilketgördetmöjligtförflereleverattupplevaenlevandeorkester.Upplevelsersesinompragmatismsompositivtförlärandeoch institutionernaskonserterpåskolorkandärmedkopplastill idénomvardagsnärakunskap.

5.1.3FöreställningarikonsertlokalerProjektledaren berättar i intervjun att de på hennes institution bland annat erbjuderföreställningarsomriktarsigtillgrundskoleeleverpålåg-ochmellanstadiet:"FöretttagsenspeladeviPeterochvargenavSergejProkofjev.Dåvisadevidenanimeradefilmen,somfickenOscarförintesålängesen,pådukbakomorkestern.Detvaruppskattatavelevernasomvardär".Enföreställning,somgestaltarmusiken,kanalltsåvaratillhjälpförattbarnenskafåupplevamusikenochorkestern.Filmenvaruppskattadavbarnenochdefickävensemusikeniettsammanhang.Peterochvargenhar,enligtProjektleda-ren,fördelenattinstrumenteniorkesternblirsåbrapresenterade:"Prokofjevharkom-poneratväldigtvälsåattinstrumentenskaraktärfårkommafram".Denföreställningenbjödalltsåävenpåendelutbildningiinstrumentkännedomförgrundskoleelevernasomvarpåplats.

Även Illustratörenberättarattnärhonspelade ienprofessionellorkesteranordnadesoftaföreställningarienkonsertlokalförbarniallaåldrarpågrundskolan.EnligtIllust-ratörenpågårdessaföreställningarfortfarandefrekventidenstaden.Underdessaföre-ställningaruppmärksammasattdenlevandemusikentrollbinderelevernaipubliken:

Detäruppåttusenbarnsomärdärsamtidigtochsåklartärdetstimmigtnärdegårinikonsertlokalenochupptäckerallthäftigtinnedär.Detärstort,högtitakochhäftigalamporblandannat.Mensåfortmusikenkommerigångtystnaralla,detärsomomattmusikentrollbinderdem.Jagharaldrigträffatettbarnsomintetyckerlivemusikärenhäftigupplevelse.(Illustratören)

I citatet blir det tydligt att levandemusik ger starka upplevelser, enligt Illustratören.Honberättarocksåomhurviktigtdetvarunderhennes tid i orkesternatt interagerabarnenisåstorutsträckningsommöjligtisådanaföreställningar:

Vifrågadeombarnenkändeigendennamelodiochspeladeuppenlitensnutt

23

ur Beethovens 9:e symfoni. Det var det många som gjorde på grund av denbarntextsomfinnstill.Dåbadvibarnenvaramedochsjungamedanviiorkes-ternspelade.Detvarriktigtmaffigtatthöra800barnsjungamedanmansjälvspelade.NärvispeladeBlinkalillastjärnaochallasjöngblevjagtillochmedliterörd.Detvarjättevackertverkligen!(Illustratören)

Utöverattsjungaficklågstadiebarnenipublikenklappaenklarytmertillmusiksomor-kesternspeladepåscenenochävenlärasigdanserattdansatilllivemusiken.Genomattlågstadiebarnenvarsåaktivaunderkonserten,somtillstordelbestodavoriginalmusik,fickde,enligtIllustratören,enväldigtpositivupplevelseavklassiskmusik:

Det var första gången sommånga var i en konsertsal och fick uppleva detta.Tänkvaddetmåstevarahäftigtattsombarnvaramedomensånroligfestsomdetblev.Utantvekanfinnsdetnågotattbyggavidarepåiframtidendärochdeflestakommerhapositivaminnenfrångångeninnannärdenästagångmöterossellerenannanorkester.Mendetkommer just frånattde fickvarasåpassaktivaunder föreställningenochattdet ärmycketmusik somdekänner igensentidigare.(Illustratören)

Illustratörenbeskriverovanattenviktigdeltillattbarnenfårentrevligupplevelseäratt de är så aktiverade under föreställningen. Ibland hinner inte institutionen somMarknadschefen arbetar på att producera egna barnföreställningar. Det som de gör isådanasituationerärattdeiställethyrinenföreställningutifrånsominstitutionenkanerbjudagrundskoloratttadelav.Dettagördeförattdetalltidskallfinnasenföreställ-ningatterbjudadeskolorsomönskardet.Exemplensombeskrivsidelkapitletgårattkopplatillpragmatiskatankaromattinte-grera undervisningen mer med omvärlden. I de nyss nämnda exemplen får elevernaupplevaklassiskmusikiolikatyperavkonsertlokaleriställetföriskolmiljö,vilketdär-medkankopplastillenpragmatisksynpålärande.

5.1.4FöreställningariformavsagostunderI intervjunmedMusikernframkommerdetattdenorkesterhanspelaritillvissdeläruppdeladimindreensemblersomenellertvågångerperterminåkeruttillgrundsko-lor.Pågrundskolornaframfördeenkonsertmedoriginalmusik,detvillsägamusiksomärskrivenförorkesterochinteexempelvisorkestreradebarnvisor,somderamarinienbarnsaga:

FöretttagsedankördeviTummelisaavH.C.Andersendärvibaraspelademu-sikavBeethoventill.Dåhadeviensagotantsomlästesaganförbarnenochvispelademusiken.Detvarutdragurnågraavhanssymfonierochdetvarupp-skattatavallabarnen.(Musikern)

EnligtMusikernfungerardetmycketbättremedattdespelaroriginalmusikän,somdegjortinnan,orkestreradebarnsångerellervisor.Musikenhjälperdåtillattförsättabar-nen i en stämning sompassar för saganochgerberättelsen en till dimension.Genomsagankommermusikeniettsammanhangsomgörattdenfårenkonkretbetydelse.Ori-ginalmusiken framförsdärmedgenomenkonstformsombarnenkänner sighemma i.Upptillårskurstrebrukardeanvändasigavganskakortasagorsåattkonserten, till-sammansmedmusiken,blir30-35minuterlång.Påsåsättfåreleverna,enligtMusikern,en stor dos klassiskmusik per automatik. Allt detta positiva omdetta koncept pratar

24

Musikernomiintervjun.IintervjunmedMusikernframkommerdetävenattbarnentaråtsigmusikenpåettbrasätt:"Minerfarenhetärattbarntaråtsigmusikenlättareänvadman tror.Barnärävenvanavidmodernaklangerspaceadmusiksåden tarde injättebra också".Med spaceadmusik menar Musikern i detta fall musik med komplexrytmikochharmonik.Detvisarpåattvaletavmusiksompresenterasförgrundskolee-leverävenkanvarakomplexakompositioneriställetförmerlättlyssnadmusik.

Marknadschefen berättar i sin intervju att hennes institution erbjuder föreställningarsomocksåkretsarkringensagostund.EttexempelsomhongerärnärdesatteuppPett-sonochFindus.DåkläddeenherreutsigtillPettsonochenungflickatillkattenFindus.Föreställningenbyggdepå att Pettsonberättade omhändelser ur böckerna som finnsomhonomochFindus,exempelvisdårävenkomochhälsadepåihönshusetpågården.Musikernaiorkesternvarunderdennaföreställningutkläddatillhönorochhadedålitefjädrarochannanrekvisitapåsig.Dirigentenvarutkläddtilltupp.EnligtMarknadsche-fenblevdettakoncepten lyckadhelhet sombarnen tog till sigväl.Underdenna före-ställningspelades ingenoriginalmusik,utan iställetbarnsångerochvisor.Barnenblevpåsåsätt,enligtMarknadschefen,merdelaktigaiföreställningen,eftersomdedåkundevara med och sjunga tillsammans med Pettson och Findus. Marknadschefen berättaräveniintervjunomnärhennesinstitutionsatteuppenföreställningsomkretsadekringsaganTresmågrisar:

Sångnumrenvaroperaariormenmedsvenskabarntextertillsompassade in ihandlingenpåsagan.VargenkominochsjöngToreadorareanurCarmentillex-empel. Det blev ett sätt att leka in operan i en given historia som barnenenkändetillseninnan.(Marknadschefen)

Icitatetovanservihurbarnenfickmedsigoriginalmusik,meninteoriginaltext,genomsaganomdetresmågrisarna.Dettavarocksåsyftetmedföreställningen,detvillsägaatt ge prov på operamusik till grundskoleelever på ett lekfullt sätt. I undersökningenframkommer alltså att det finns olika sätt att lägga uppmusiken till en föreställning.Blandannatgenomattanvändabarnvisor,originalmusikochoriginalmusikmedbarn-text till. Av vad som framkommer under intervjuerna tycks institutionerna tycka attdessasättfungerarbra.Musikerninstitutionbegersigvidnågratillfällenuttillskolorförattframföraenmusi-kalisk saga.Genomatt spelaoriginalmusikgeselevernamöjlighetattupplevaklassiskmusik.Inompragmatismenförespråkasupplevelsersomendelilärandesådemusika-liska sagostundernaMusikern talade om går således att koppla till pragmatism. ÄvenMarknadschefenbeskriverhurdennesinstitutionjobbarförattgeeleverupplevelseravlevandeklassiskmusik.Ettexempelär föreställningenPettsonochFindusdärelevernaävenfårvaraaktivagenomattsjungabarnvisorackompanjeradeavdenlevandeorkes-tern.Attelevernaäraktivaiföreställningengårattkopplatillpragmatism,eftersomak-tivtlärandeärenviktigdelförpragmatismen.

5.1.5StudiebesökhosenorkesterMusikern berättar i intervjun att den orkester han spelar i anordnar studiebesök förskolklasseriolikaåldrar.Viddessastudiebesökdelasklassen,ellerklasserna,degångersomdetärtvåklassersamtidigt,uppismågruppersomfårgårunttilldefyrastationersomförberetts.Musikernförklararhurstationernaserut:

25

Orkesterndelaruppsigochgåruttillvarsinstation:stråkariettrum,träblåsiett annat, slagverk och brass i ett tredje och ett rum där dirigenten finns. Pådessastationerpresenterasochspelasinstrumentensåattelevernafårlärasigvaddeheterochhöralitehurdelåtervarförsig.Varjestationtarungefäråttaminuter.(Musikern)

Iochmeddeolikastationernafårelevernaupplevavarjeinstrumentgruppförsig.Musi-kernberättarävenattdet inågra fallärsåatteleverna får lovattprovanågra instru-mentpåvissastationer.Efterelevernasrundturpådefyrastationernabjuderorkesternpåfikaiformavsaftochbullar.Undertidensomelevernafikarochpratarmedvarandraomdetsomdenyssupplevtförflyttarsigorkesternfrånsinastationertillenstorsaldärdeefter fikapausengören litenkonsertpåcirka20minuter.EnligtMusikernärdessastudiebesök uppskattade: "Jag har aldrig varit med om någon som inte tycker det ärbra".Musikernberättarävenomnärenklassvarpåvägfrånstudiebesöketochenelevsäger följande till sin lärare: "Detärbättre live".Dessa fyraordsammanfattar, iMusi-kernstycke,helaessensenmeddennadelavderasarbetemotbarnochungdomar.Ävenorkesternsrepetitioneräröppnaförskolklassersomfårkommaditochlyssna.Debe-höverbaraanmälasigliteiförvägsåattorkesternärbereddpådet.Menidefallengörsingenrundvandring,somnyssharbeskrivits,utanbesöketsyftarendasttillattelevernaskafåupplevaklangenfrånenlevandeorkester.

UrettpragmatisktsynsättärdetpositivtattelevernafårprovspelavissainstrumentnärdegårpårundturenhosMusikerns institution.Dettaeftersompraktiskt lärandeärenviktig del för lärande utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Under rundturen hos Musi-kernsinstitutionfårelevernaävenmedsigliteteoriiformavinstrumentensnamnochhurdelåter.Genomdessatvåmoment,detpraktiskaprovandetochdenteoretiskage-nomgångenförenasteoriochpraktik,vilkethörsammaniettpragmatisktsynsätt.Upp-levelserna eleverna fårmed sig från studiebesöket kan kopplas till pragmatismen ef-tersomupplevelsebaseratlärandeärenviktigdelinomteorin.

5.1.6Konsertermedfilm-och/ellerTV-spelsmusikMusikernochProjektledarenberättarbådaattdeemellanåtgörkonserterdärdebaraspelarmusikfrånTV-spelochfilmer.Dessakonserterbrukarvaravälbesöktaochhaenstordelyngre ipubliken.Fördelen, somMusikern serdet, ärattdeyngredå fårhöramusikdekännerigenochattdenupplevelsenkanvaraeninkörsporttillannanorkes-termusik.Projektledarensa idennes intervjuatthon,baraenvecka innanvi träffadesvidintervjutillfället,hadevaritmedochanordnatenkonsertmedendastTV-spelsmusik.Publikendärbestodavgrundskoleeleverfrånmellan-ochhögstadiet:

Det varhela1600personer i publikenochde skötte sig exemplariskt allihop.Detvarenfolkfest,enriktigfolkfestochdetkändessomattallahadedetjätte-roligt.Detblevjubelvidfleratillfällen.Detvarmångasomvarfascineradeöveratthöraorkestern spelamusik somdekände igen. Sådet lärvaraenkonsertsomdekommerattminnas.(Projektledaren)

Fascinationenavatthöramusik,sommångaeleverkännerigen,framförasavenlevandeorkester tror Projektledaren är en upplevelse som kan väcka ett intresse hosmångagrundskoleelever.Projektledarensaävenattdetintevarnågonfilmvisningundertidensommusikenframfördespådennakonsertutanfokusvarendastpåmusikenisig.Ge-nomdennatypavkonserterärProjektledarenövertygadomattdeihennesinstitutionnåruttillenmålgruppdeannars intehadenått.ÄvenMusikerntrorattmusiksomär

26

kändförelevernaärenlämpliginkörsporttillklassiskmusik.Hanärövertygadomattensådanmusikdåblirlättareatttatillsigochattupplevelsendärmedblirmerpositiv.BådeMusikernochProjektledarenserdennatypavkonsertersomettbrakomplementtill sittkonsertprogram.Film-och/ellerTV-spelsmusikkanalltsåvaraettsättattgöraklassiskmusikintressantföreleverpågrundskolan.

BådeMusikernochProjektledarenberättar att film-och/ellerTV-spelsmusik användsförattgeenupplevelseaven levandeorkester.Denmusikengördetmöjligtattnåenannanpublikochalltsågedembättreförutsättningarförlärandekringklassiskmusik.Upplevelserär,urettpragmatisktsynsätt,enviktigdelförmänniskorslärande.Konser-terdåenorkesterspelarfilm-och/ellerTV-spelsmusikkanalltsåkopplastillpragmat-ismentackvareupplevelsensompublikenfår.Eftersompublikenkännerigenmusikensomframförsgerdet,enligtProjektledaren,enstörreupplevelse.

5.1.7LåtaelevernafantiseraI intervjunmed Illustratören säger hon även att lärare kan användamålning som ettpraktisktmomentförgrundskoleelevernaattillustreradekänslordefåravklassiskmu-sik somde får lyssna till.Honmenarattoavsettomeleverharnågonmusikaliskbak-grundellerejkandeändådelta idettamoment,eftersomalla,enligtIllustratören,harkänslor.Det finns idetta fall ingetuniversellt svar somär rätt,utandet somelevernasjälvakännerärrättfördem.Illustratörenbeskriverhärhurdessamomentkangåtill:

Lärarenkantillexempelbeelevernamålanågontingfrånrymdenochspelauppfilmmusik frånStarWars.Ellerbeelevernamålanågotsomharmeddinosau-rierattgöraochspelauppmusik från JurassicPark.Dåblirelevernakreativakanjaglova.Dethandlarheltenkeltomattlåtaelevernasfantiserakringmusi-ken,somjumångagångerärväldigtmålande,ochpåsåsättfåindemiklassiskmusik.(Illustratören)

Illustratörenbeskrivericitatetovanfördelarmedattlåtagrundskoleeleversfantasiochinrebildervaraen inkörsport till klassiskmusik.Hon sägerockså i intervjunattmål-ningarnasomelevernaskaparkanförstärkakänslornasomdefåravmusiken.Påsåsättkanupplevelsenbliännustörreänomdebarahadefåttlyssnatillklassiskmusik.

Inompragmatismenförespråkaspraktiskamomentförlärande.Illustratörenbeskriverovanhureleverfårvarakreativaochpraktiskaförattillustrerakänslordefåravklas-siskmusik.PåsåsättgårdetattkopplaIllustratörensidétillettpragmatisktsynsättpålärande.Elevernafårävenenupplevelseavmusikenvilketkansessomupplevelsebase-ratlärande,vilketärenviktigdelinompragmatismen.

5.2UndervisningsmomentHärpresenterashurmusikprofileradeinstitutionerkanbidratillmusikundervisningengenomatthållaiolikaundervisningsmoment.

5.2.1LäraelevernaattgåpåkonsertEnligtProjektledarenärdetviktigtatteleverfårlärasighurdeskallbetesigpåenkon-sert.Meddettabörjarhennes institutionarbetamedeleverredandådegårpå lågsta-diet.Projektledarenvillattallagrundskoleeleverskalllärasigvarstadenskonsertloka-lerfinnsochattdeskakännatillenkonsertsolikaprocedurer.Deexempelsomhongeri

27

intervjunär:attdetoftaärenpausimittenavkonserten,attdetringerinifråndenpau-senochattbesökarnainteapplåderarmellanolikasatser.IintervjunmedProjektleda-renframkommerdetävenatthennesinstitutionvillerbjudaallaeleverpåvarjestadieattfåenkonsertupplevelsepåderasskola,förattåretefteråkatillenriktigkonsertsalochupplevaenkonsertdär.KonsertensomgenomförspåelevernasskolaserProjektle-darensomettsättförelevernaatttränasigpåattgåpåenkonsert.Deärdåihemmiljöochkandärmed,bekantasigmedmusikenochdeprocedurersomharbeskrivits tidi-gareistycket.Dettagör,enligtProjektledaren,attelevernaharlättareatttatillsigdetsomskerikonsertsalennärdebesökerden.Dåärnämligenförhoppningenattelevernaär lite bekantamedvad somhänderoch varför. I intervjunmedProjektledaren sägerhonatthonönskarattallahögstadieeleverfårupplevaenfullskaligföreställning:

Måletärattdeskafåseenriktigtstoruppsättningihögstadietsomenstorfinalochdåärdetbraomdelärtsighurdetfunkarförattkunnafåutsåmycketsommöjligtavdetbesöket.(Projektledaren)

Projektledarenmenar att elevernas upplevelse förhoppningsvis blir positiv då hennesinstitution under en lång tid arbetatmed att förbereda dem inför den stora föreställ-ningen.Projektledarenfortsätteriintervjunmedattberättaomhurrepresentanterfrånhennesinstitutioniblandåkeruttillskolorochförberedereleverförföreställningar.Ettexempelsomtasuppärnäryngreeleverskapåenbarnföreställning.Införensådanfårelevernalärasignågraavsångernasomförekommeriföreställningen.Dettagörs,enligtProjektledaren, för att lågstadieeleverna skall integreras såmycket sommöjligtunderföreställningens gång.Om institutionen av någon anledning inte kan ta sig ut till sko-lornaochförberedalågstadieelevernasåskickardenotertillenlärarepåskolansomdåkanlärabarnensångerna.

Marknadschefenpratarisinintervjuocksåomattförberedaelevernapåvaddeskafålyssnatillellersepå.Dåeleverskagåpåoperaellermusikalbrukarnågonellernågrafrånhennesinstitutionbesökaskolanochgåigenomhandlingenochävenspelaupplitemusikurföreställningen:

Närdeskapåmusikalgårviigenomhandlingenmycketsåattdekommerförståvadsomhänderochpåsåsättfåenbättreupplevelseiochmedattdehängermed idet somskerpåscenen.Vårtarbetemedatt förberedaelevernagörattvåraskolföreställningarverkarblibättreängenomsnittetilandetvadviförstår.Elevernasomkommeräroftastväldigt lugnaochskötsamma.Mendetärnogtackvareattvijobbatmeddemsåmycketochattde,omvitarmusikalersomexempel, förstår sig på handlingen och har då lättare för att ta den till sig.(Marknadschefen)

Attförberedaelevernainförföreställningargöralltsåattelevernablirmerlugnaistols-raderna,eftersomdeärmedihandlingenpåscenen.Arbetetmedattläraelevernagåpåkonsert, somMarknadschefenpratadeom, tycksdärmedgebra resultat.Ordförandensägerävenhaniintervjunattdetärviktigtattberättaföryngrehurdetgårtillpåkon-sert.Påsåsättkandekännasigavslappnadeochtatillsigmusikenpåettbättresätt.Ettexempelhantaruppärattettstyckeiblandkanbeståavolikasatsersomtillsammansbildarenhelhet.Närallasatserärframfördaavorkestern,detvillsägahelahelheten,såapplåderarpublikenförstdå:

Mendetärviktigtattfåelevernaattförståattdetintehandlaromattklassiska

28

musikerärsnobbigautanattdebehöverkoncentrerasigsåpassmycketattap-plådermellansatsernaförstörderaskoncentration.Dessutomkandetbehövaskoncentration fördesomlyssnarpåmusiken,sådevill intehellerblistörda isinupplevelse.Bådemusiker och åhörare vill stanna i denbubbla eller stäm-ning sommusiken sätter dem i. Applåder förstör den stämningen. (Ordföran-den)

Ordföranden säger i citatet ovan att det är viktigt att förklara för skolungdomar attpubliken inte skall applåderamellan satserna under en konsert, eftersom applådernaförstörstämningensommusikernabyggtuppochattdetdessutomstörbådeåhörarnaochmusikerna.IintervjunmedOrdförandensägerhanattdetiblandärnågonsombe-rättaromdettainnankonsertenstarar.Påsåsättspriderdekunskapomattinteapplå-deramellantvåsatserexempelvis.

Projektledaren ochMarknadschefen berättade i sina intervjuer att deras institutionergörbesökpåskolor föratt förberedaelevernaförbesökpåkonsert-ochoperahus.Dekunskaper eleverna får av dessa förberedande träffarna kommer till användning vidderasbesökpåkonsert-ochoperahusen.Elevernahardå,tillexempel,fåttkunskapomattdetiblandärpausimittenochattmansombesökareinteapplåderarmellansatseristycken. Teori och praktik hör på så sätt ihop, vilket är något som förespråkas inompragmatismen.

5.2.2LäraeleverattkomponeraEttprojektsomMusikernberättaromiintervjuninnebärattenrepresentantfrånhansinstitutionåkeruttillskolorochhållerikompositionskurser.Dettagörsföreleverfrånsexårochändaupptillgymnasietimindregrupperomsextillåttaeleveråtgången.Igrupperna försettsamtalkringattskrivamusikocheleverna får tips frånorkesterre-presentantenförattkommaigång:"Oftabörjarmanmedtvåtonersomdefårtestamedochdärefter läggsdet till ton efter ton".När eleverna skrivit enmelodi så arrangerasmelodinsnabbtuppförensymfoniorkesteriettnotskrivningsprogramochelevernafårdå höra på resultatet genomdatorn. Eleverna brukar, enligtMusikern, bli chockeradeöverhurbradetlåter:

Ävenomdetärsmåenklaochkortamelodierbrukardetblirätthäftigagrejernärdetarratsförorkester.Närelevernafåtthörapådetlillaarrangemangetfårdevaramedochtyckatillomvaddevilländra.Detkanvaraalltfrånattdevillha ett annat tempo,mer trummor till att de vill ha enhelt annan känsla. Typmerlugntochsånt.(Musikern)

Musikernbeskriver icitatetovanattelevernasklinganderesultatkanblibramedväl-digtsmåmedel.Ikompositionernafårelevernaoftataavstampinågonhistoriaellerettämnesomderaslåtskapassatillnärdeskabörjaskrivasinamelodier.DetmenarMusi-kerngörattdekommer igång lättare.Musikernsägerävenatthan intemärkernågonstörreskillnadpåslutresultatetmellansexåringarnaochgymnasieeleverna:"Gymnasie-elevernaharjulitemerförklarandeordförhurdevillattdetskalåta.Mendesmåme-lodiernabrukarvararätt likavarandra.Förkunskapenomattkomponerabrukardockvaraungefärlikadanoavsettålder".Elevernaärmycketaktivaiprocessensåattdefårkännaattdetärderaslåt.Förutomattdelärsigskrivaenmelodisåkommerelevernaäven ikontaktmedenorkester.Ävenomdet inteär i fysisk formutanendastgenomnotskrivningsprogramfårdeändålyssnapåungefärhurdetskulle låtaomenlevandeorkesterframfördedet.Detär,enligtMusikern,enbrainkörsporttillsymfoniorkestern

29

ochpåsåsättävenklassiskmusik.ProjektetupplevssompositivthoselevernautifrånMusikernserfarenheter:"Eleversomgjordedetta för tioårsdankommerframochbe-rättar om det för oss. Så de har verkligen fått en hang-up till vår orkes-ter".Kompositionskurserna har alltså, enligt Musikern, haft en positiv inverkan pågrundskoleeleverna.

Elevernaläridettaexempelgenomatttestasigframmedpraktiskauppgifter.Dethörihopmeddetpragmatiskauttryck ”learningbydoing”, som innebärpraktiskt lärande.TillenbörjanbeskriverMusikernattelevernafårtillsiglitetipsdekanhanyttaavisittkomponerande,mensedanskerallinlärninggenomattdesjälvafårskrivaegenmusik.

5.2.3UndervisaeleveriinstrumentkännedomProjektledarenberättariintervjunomattderasinstitutioniblandbjuderinklasserfrånolika stadier till föreställningar där huvudfokus ligger på att visa upp instrumenten.Dettagörs,enligtProjektledaren, förattelevernaskafåengrundläggandeinstrument-kännedom för att lättare förstå sig på klassiskmusik. Ett exempel på en föreställningsomgjortsärFrånpiccolatillkyrkorgeldärfokusfråninstitutionenlågpåattpresenteradeolikablåsinstrumentenfördebesökandelågstadieeleverna.Elevernafickdåkommatillenkyrkadärföreställningenhölls.ProjektledarenskrevmanusettillFrånpiccolatillkyrkorgelochvilleattföreställningenistorutsträckningskulleinterageramedeleverna.Denenda skådespelaren i föreställningenvarenkyrkråtta somgenomett lekfullt sättguidadebarnengenomföreställningen.Delsställdeden frågoromorkesternsolika in-strumentochdelsbusadedenförattföreställningenskulleblimerlättatttatillsigförlågstadieeleverna.Exempelpåfrågorsomkyrkråttanställdevarhurmusikernahöllideolikainstrumenten,hurmusikernagjordeförattfåljudidemochhurinstrumentenlät.Lågstadieelevernafick,därmed,enligtProjektledaren,upplevaenpedagogiskföreställ-ningmedfokuspåinstrumentkännedom.InfördennaföreställninghadeinteProjektle-darenlämnatutnågotmaterialförattförberedaeleverna.Defickiställetlärasigomdeolika instrumenten under föreställningens gång. Projektledarens institution har ändågjortettkompendiumdärdeolikainstrumentenpresenterassomdegärnadelaruttilllärare.Detta kompendiumanvändes bland annat i ett koncept somkalladesOrkesternrunt:

Då satte vi orkestern i mitten och placerade barnen i olika smågrupper runtomkringsåde fick lyssnapåen instrumentgruppåtgången.Såorkesternspe-ladelitefördemochdärefterroteradebarnensådekomtillnästastationochjobbadesigorkesternrunt,däravnamnet.Sågenomdettavillejagvisauppdeolika instrumenten i orkestern och att barnen skulle lära sig känna igen dembådeihurdeserut,heterochlåter.(Projektledaren)

Genomdettakoncept,Orkesternrunt, fickelevernaen introduktiontilldeolika instru-mentenochpåsåsättengrundtill instrumentkännedom.ÄvenIllustratörenberättadeombarnföreställningar för lågstadieeleverdär syftet var att presenteraorkesterns in-strument:

Vihölluppentrumpetochfrågadeombarnenhadesettdetinstrumentetinnannågongång. JAAAAA! skrekbarnen ikör. Så ficken trumpetare spela lite soloförpubliken.Mensenvardetmångainstrumentintemångakändeigen.Oboe,fagott,trombonochsåvidare.Dåfickmusikernpresenterainstrumentetgenomattberättahurmanspelarpådet,hurljudetblirtillochsåklartävenspelalitesolosåbarnenfickhörahurdetlät.(Illustratören)

30

Illustratörenmenaralltsåattelevernafickengrundläggandegenomgångavorkesternsinstrumentmeddettakoncept.BådeProjektledarensochIllustratörensbeskrivningaromhurderasinstitutionerarbe-tar för att lära ut om instrumentkännedom går att koppla till pragmatismens syn påpraktiskt lärande. Eleverna är delaktiga och aktiva i föreställningarna som bidrar tillderas lärande om instrumentkännedom. Föreställningarna som Projektledaren och Il-lustratörens berättar om innehåller både teoretiska och praktiska inslag som går in ivarandravilketstämmeröverensmedenpragmatiskkunskapssyn.

5.2.4BidratillundervisningengenomläroböckerI intervjunmedIllustratörenberättadehonomsinatankaribörjanavhennesprocesssomleddeframtillenlärobokomklassiskmusik.EnligtIllustratörenvillehonskapaenläroboksomgavkunskappåettlustfylltsätttilleleverpålågstadietochtillvissdelävenmellanstadiet.Resultatetblevenläroboksombeståravdiverseuppslagdärettellertvåbesläktadeinstrumentpresenteras i formavenserietidnings-liknandemålningdär in-strumentetharencentraldel.Påuppslagen finnsävenen litendiktsomknyteran tillinstrumentet.TillvarjeuppslaghörävenmusiksomfinnsinspeladibokensmedföljandeCD.Illustratörensägeriintervjunatthonförsöktvisapåinstrumentenskaraktärävenibilderna.Detta har hon gjort för attmålningen skall bilda en helhet tillsammansmedmusikensomhörtillvarjeinstrumentuppslag.DettabeskriverIllustratörenicitatetne-dan:

Musikenharjagvaltutförattpresenterainstrumenteniklingandeformockså.Instrumentetsompresenteraspåettuppslagibokenskahaencentralochvik-tigdelimusikenpådetspåretpåskivansomhörtillboken.AlltsånärtubanskapresenterassåskamanlyssnapåWagnerochpåbildensynsenstordrakesomskasymboliseratuban.Musikenfårbildernaattlevauppochfårbarnattbörjafantiserakringdem.(Illustratören)

Illustratörensbokkanalltsåanvändasförattgeinstrumentkännedomtillelever.Musi-kensomföljermedbokenframförsavGöteborgsSymfonikervilket,enligtIllustratören,görattkvaliténpåframförandetärhög.TilldennabokharIllustratörenskapatenlärar-handledningdärdet stårexempelpåhur lärarepraktisktkanarbetamedmaterialet iboken.Dessutomharhonskrivitinhistorieromvarjekompositör:"Jagförsöktekommamednågotnyttsådet inteblevsammahistoriersommanhört jämtförut, typ:MozartvarettunderbarnochBeethovenvarsurochdöv.Såilärarhandledningenstårdetandraintressantasaker".Genomdentillhörande lärarhandledningenkan lärarenalltså få in-tressantaochroligaberättelseromolikakompositörer.

Illustratörenharävenvaritmedochskapatenannanboksomdockinteärlikainriktadmotklassiskmusik.Uppslagenibokenhandlardärommånadernaistället förolikain-strument.Påbildernafinnsdetdockflertaletinstrumentsombarnenkanletaefterochnamnge. Varjemånadhar i boken fått ennykomponerad visa somäven finnsmedpånoteribokenmedtillhörandeackordsanalys.Detgöratt lärarenkanackompanjerapåett ackordsinstrument och sjunga tillsammans med eleverna. Illustratören beskriveräveniintervjunettannatsättsommusikenkanframföraspå:

Vi har spelat in visorna med en professionell symfoniorkester. För musikenfinns även med symfoniorkesterarrangemang. Det låter riktigt mäktigt ochocksåväldigtbra.Detkanocksågöraattelevernablir intresseradeavklassisk

31

musiknärdehördenmusiken.Detblirsomentillmöjlig inkörsport fördem.(Illustratören)

Illustratörenbeskrivericitatetovanattmusikenfinnsarrangeradförensymfoniorkes-ter.Vidarei intervjunberättarhonattdetharanordnatsenföreställningmedNorrkö-pingssymfoniorkesterdärdespelarmusikenfrånboken.Ikonsertlokalenfannsdetväl-digtmångagrundskoleeleversomlärtsigsångernaibokenochsjöngmedtillmusikensomframfördesavorkestern.Detvisaratthennesmaterialidenbokenkananvändaspåflerasätt.Illustratörenberättaromhandledningsbokensomhörtilldenförstnämndabokenidel-kapitletdär läraren får tipsomhurdenkanarbetapraktisktmedmaterialet.Attbådeläsa om instrument och kompositörer och samtidigt arbeta praktiskt med materialetinnebärensamverkanmellanteoriochpraktik,vilketförespråkasinompragmatismen.

5.2.5UtbildaomoperagenrensbyggstenarIintervjunmedMarknadschefenberättarhonattdågrundskoleeleverskapåettbesökpåenoperaföreställningåkerenrepresentantförhennesinstitutionuttillderasskola.Därförklararrepresentantenblandannatstorheteniattdetärenlevandeorkestersomframförmusikenunderhelaföreställningen:

Detärviktigtförossattdeförstårattdetinteärnågonförinspeladmusik,utanattdet är35personer somsitteroch spelar allting.Det som låterhänderdärochdå iorkesterdiket.Enannandelsomärviktigattviberättaromärvarförsångarnasjungersomdegör.Måletmeddetärattdeskalärasigomolikaröst-typersådeförstårsvårighetenmedattsjungaopera.Påsåsättlärdesigävenvarförsångenlåtersåsomdengörochkandå, istället förattkansketyckaattdetlåterskrikitochattdetskärsigiöronen,imponerasöverhurdekanhörastrotsattenorkesterspelarsamtidigt.(Marknadschefen)

Marknadschefensinstitutionserdetsomviktigtattelevernaförstårsigpåliteavopera-genrendådeskapåenoperaföreställning.AvegnaerfarenheterberättarMarknadsche-fenattelever,innandeficklärasigvarföroperasångarelåtersomdegör,tycktedetvarsvårtatt lyssnapåopera.Eleverna tyckteoftaattsångenbaraskar iderasörondådeintehadenågonkunskapomvarföroperasångarnasjungersomdegör.Marknadschefenmärkerenvissskillnadihurelevernatartillsigoperanumothurdetvarförr.Detärflersomförstårdetstoraiattsångarnakanöverröstaenlevandeorkesterochblirdär-medimponeradeavsångarnasomstårpåscenen.AttutbildakringoperagenrenunderförberedelseträffenpåskolanhardärmedgettettpositivtresultatenligtMarknadsche-fen.

Marknadschefensinstitutionsförberedandebesökpåskolorinförelevernasoperabesökkansessompragmatiskapåsåsättattdeteoretiskabitarnai lärandetomoperakom-mertillanvändningdådebesökeroperahuset.Kunskapernablirintebaraenlitenkun-skapsbitisigutanfårbetydelseunderelevernasoperahusbesök,vilketärpositivturettpragmatisktsynsätt.Elevernakanmedhjälpavdessakunskaperfåpositivaupplevelserav operamusik. Inom pragmatismen anses upplevelser vara en viktig ingrediens förmänniskorslärande.

5.2.6AnordnaworkshopspåskolorProduktionsledarenberättaratthon för institutionens räkningvaritutepå skoloroch

32

hållitiworkshopför6-åringar.Workshopengickutpåattvisahurdetgårtillpåentea-ter då sångare och dansare förbereder sig inför en föreställning. Produktionsledarenhadetagitmedettsminkbordsamtlampor,fondochenstrålkastaretillscenen:

Barnen fick lära sig en sångmed en dans till som tog ungefär 3 minuter attframföra.Viövadeliteochnärdetvarkonsertdagskomrestenavdagisditochtittade.Tankenärattdetskablienslagsinkörsporttillvårverksamhetochattdeskatyckadetärroligtnästagångviträffardem.(Produktionsledaren)

Produktionsledarenbeskrivericitatethurenworkshoppåenskolakangåtill.Förutomattelevernafårlärasigdelaravhurdetgårtillpåenteaterfårdealltsåävenvisauppettdans-ochsångnummerförderaskamrater.EnligtProduktionsledarenuppmuntrasele-vernaattställafrågorunderhelaworkshopensgång.Förhoppningenfrånproduktions-ledaren är att dessa elever efterworkshopen ska ha en positiv inställning till hennesinstitution.EnligtOrdförandenbordegrundskolorkunnataditgästandemusikerförattdelamedsigavkunskaperocherfarenhetergenomworkshops.Ettexempelsomgesäratt visa uppolika instrument och låta eleverprovspela lite. Eleverna kandå även gestillfälletillattställafrågortillmusikern.Ordförandensägeriintervjunatthanintekän-nerenendamusikersominteäröppenochintresseradavattdelamedsigtillandra:

Detärpåsåsättdekanhållamusikgenrenvidlivattdegördenintressantföryngresåattintepublikendörut.Såfrågarmanmusikerkandesäkerttänkasigattgästaskolorochspridakunskapochvisauppsinainstrument.Såfårelever-namöjlighetattställafrågorochkansketestanågotinstrumentellerså.(Ordfö-randen)

EnligtOrdförandenfinnsdetalltsågodchansattmusikerärvilligaatthållaiworkshopspågrundskolan.Elevernas lärandesker iProduktionsledarensexempelgenomolikapraktiskaaktivite-ter, viket kan ses som en form av learning-by-doing som är ett viktigt begrepp inompragmatismen. Eleverna får även ställa frågor, vilket kan kopplas till det pragmatiskabegreppetinquirydärelevernasundranblirutgångspunktförlärandet.

5.4SammanfattningResultatet visar att demusikprofilerade institutionerna kan bidra till musikundervis-ningenpågrundskolangenomfleraolikasätt.Jaghariresultatetvaltattdelauppdessasätt itvåkategorier:upplevelserochundervisningsmoment.Upplevelsernakananvän-dasfrämstförattväckaettintresseförklassiskmusikhoseleverna.Såledeskandetin-tressetbidratillatteleverfårökadmotivationtillattlärasigännumerinomämnesom-rådet.Exempelpåupplevelsersomframkommeriundersökningenärattdefårbesökaenföreställningpåettkonserthus,göraettstudiebesökhosenorkester,upplevaenfö-reställningdärklassiskmusikharbakatsiniensagaellerattlåtaelevernafantiseraochmålauppbådeinreochfysiskabildermedandelyssnarpåklassiskmusik.Iundersök-ningen framkommer även att institutionerna kan hålla i olika undervisningsmoment.Exempelpådessaäratt läraelevernagåpåkonsert, läraelevernaattkomponeraochläraelevernaomolikainstrument.Eninstitutionkanävenbidratillundervisningenge-nom läromedel.Gemensamt för samtliga intervjupersonerär attdeanseratt ettmötemedenlevandeorkesterunderlättarlärandetföreleverna,eftersomundervisningendå

33

ansesblimerkonkretochförattdetrorattelevernadåverkligengesenchansattförstå.sigpåklassiskmusik.

34

6DiskussionIdettakapitelbelysesresultatenirelationtilltidigarepresenteradlitteraturochvaldateoretiskaperspektiv.Därefterpresenterar jagenmetoddiskussion,arbetetsbetydelseochyrkesrelevanssamtidéeromframtidaforsknings-ochutvecklingsarbeten.

6.1ResultatdiskussionResultatdiskussionen har grupperats in i två rubriker utifrån det som framkommer iresultatkapitlet.Detemansomlyftsframberördeövergripandetemansomanvändesiresultatet,nämligenupplevelserochundervisningsmoment.

6.1.1UpplevelserResultatenvisarattupplevelserpåolikasättkanbidratillelevers lärandeomklassiskmusik.Upplevelserkandelsvaratillförattväckaettintressehoseleverochdelsföratteleverlättareskallkunnaförståmusikgenren.

MötemedenorkesterkangeförståelseförklassiskmusikResultatet visar att de musikprofilerade institutionerna på olika sätt kan bidra tillundervisningenpågrundskolangenomatterbjudamötenmedorkestrar.Grundskolee-leverfårenförståelseförklassiskmusiknärdeblandannatfårkännavibrationernafråninstrumentenochsamtidigtsemusikernanärdemusicerar.Genomatteleverfårenför-ståelseför,ochblirintresseradeav,klassiskmusikkandetblienklareförlärareattdelamedsigavkunskapochvetskaptillelevernainommusikämnet.DettarelaterartillAbe-les(2004)somskriverattgrundskoleeleversommöterenorkesterfårenökadförstå-elseförklassiskmusik.Mötetmedenorkestergeräven,enligtAbeles,eleverlusttillattlärasigmerommusikgenren.Upplevelsernaelevernafåravorkestrarnaharpositivin-verkanpåderas lärande inomklassiskmusik,vilkenhänger ihopmedDeweys (1938)tankarkringettupplevelsebaseratlärande.

FöreställningarkangeförståelseförklassiskmusikIresultatetframkommerattföreställningarkanbliensåpasspositivupplevelseförele-ver att de får lust att lära sigmer om klassiskmusik. Detta eftersom upplevelsen attkänna en levande orkesters musik fysiskt, enligt resultatet, är så speciellt. Lamberth(2012)beskriverocksåviktenavattfåupplevaklassiskmusikfrånenlevandeorkester.Hanmenarattupplevelsenavettbesökiettkonserthusärenavgörandefaktorförattgrundskoleeleverska förståsigpåklassiskmusik.Lamberths tankarstämmeröverensmedDeweys(1938)idéeromattupplevelserärviktigaförlärande.Idetcentralainne-hållet förårskurs4-6iLgr11(Skolverket,2011a)ståratteleverskafåundervisningihurmusikkanpåverkamänniskan fysiskt.Musikprofilerade institutionerbidrargärnatilldettagenomolikasorters föreställningar,visarresultatet. I resultatet framkommerävenattdemusikprofileradeinstitutionernagärnaserattgrundskoleeleverfårupplevaföreställningar i konsertsalar för bästamöjliga upplevelse. Dock åker institutionernasorkestrarivissafalluttillgrundskoloriställetmedsinaföreställningar.Enligtresultatetberordettapåatt institutionernaannarskanske inte fått chansattbidra tillundervis-ningen på grund av logistiska hinder för skolan. Institutionernasmusicerande ute påskolorbidrarocksåtilluppfyllandeavinnehålletiLgr11,omäninteisammagradsomomeleverfåttåkatilldenklassiskamusikenshemmiljö.Institutionernasbesökpåskolor

35

gerdäremotflerelevermöjlighetattupplevaklassiskmusik,vilketkankopplastillupp-levelsebaseratlärandesomDewey(1938)hållersomenviktigdelilärande.

KlassiskmusikspåverkanpåmänniskorResultatetpekarpåattbilderkanvaraenhjälpförattförstärkamusikenhosyngrebarn.Genom böckermedmålningar ochmedföljande CD kan elever,med hjälp av lärarenshandledning,blimedvetnaomhurklassiskmusikkanpåverkamänniskors tankarochkänslor.EnligtdetcentralainnehålletiLgr11(Skolverket,2011a)skallundervisningenbehandlaassociationer,tankar,känslorochbildersomuppkommernärmanlyssnarpåmusik.Resultatetvisaratteleverärbrapåattuttryckakänslornadefårnärdelyssnartillklassiskmusikigenomblandannatbilder.DettabekräftasavSlonimskys(2008)stu-diedärdetframgårattyngrebarnärväldigtbrapåattverbaltbeskrivavaddekännerdådelyssnartillklassiskmusik.Resultatetvisarävenattklassiskmusikkanvaraväldigtanvändbarförattframkallakänslorhosmänniskor.DettarelaterartillCampbell(1999)sommenarattvissmusikkomponeradavMozartharenlugnandeeffektpåmänniskor.Schellenberg (2012) hävdar dock att ävenmycket annan klassiskmusik har liknandeeffekt.Iresultatetframkommerävenatteleversomfårupplevaenlevandeorkesteriettkonserthus gesmöjlighet att upplevamusikens fysiskapåverkanpåmänniskor.Blandannatfårgrundskoleelevernakännavibrationernafråninstrumentendåmusikernaspe-lar. Den rika klangen från en levande orkester är, enligt Lamberth (2012), en av destarkaste upplevelserna hos unga konserthusbesökare. Upplevelser är, enligt Dewey(1938),enviktigdelförlärande,vilketvisarattkonsertbesökarnaiLamberthsstudiefårförutsättningarförlärandeomklassiskmusik.ElevernaiLamberthsstudiefårpåsåsättutforskamusikenspåverkanpådemsjälvanärdeäriettkonserthus.Attlåtaelevernautforskamusikens fysiskapåverkan i ett konserthushar sina fördelar.De fårdåbådeupplevaljudbildenochdefysiskavibrationernafråninstrumenten.Skulledeiställetfåttlyssnatillolika instrumentgenominspelningar iklassrummetskulledefysiskavibrat-ionernagå förloradeochdärmedävenstoradelaravupplevelsen,eftersomde fysiskavibrationernaendastgårattåterskapaavenlevandeorkester.Kunskaperommusikensfysiskapåverkankanpåsåsättkonstrueras isinrätta fysiskamiljö.Detstår idetcen-trala innehållet förårskurs4-6 (Skolverket,2011a)attelevernaska lärasigommusi-kensfysiskapåverkanpåmänniskor.

6.1.2UndervisningsmomentGenomattlåtamusikprofileradeinstitutionerstöttaundervisningeniolikalektionsmo-mentkaneleversmusikundervisningberikas.Ettskältillattlåtainstitutionerhållaidi-versemomentärattdekanfåmomentmerkonkretaochpåtagligaföreleverna.

KompositionskurserResultatet visar attmusikprofilerade institutioner kan bidramed kompositionskurserföreleverpågrundskolan.Elevernagesdåmöjlighetattutvecklakunskaperomensym-foniorkester genomatt lära sig viktiga beståndsdelar inomgenren.Detta relaterar tilldetcentralainnehålletförmusikförårskurs7-9iLgr11(Skolverket,2011a).Därstårdet attmusikundervisningen ska innehållamusikskapande i olika genrer, vilket alltsågörsgenomkompositionskurserna.Elevernafårunderkompositionskursentipsomhurdekankommavidareisittkomponerande,vilketkankopplastilldetSäljö(2012)skri-veromhurteoriochpraktikhörihopurettpragmatisktsynsättochattkunskapärså-dant som kan användas i praktiken. Eleverna får direkt användning av de teoretiskakunskaperdefåravdetipssomgesunderkursen.Dettastämmer,ienlighetmedSäljö,

36

överens med en pragmatisk kunskapssyn. Kompositionskursen kan även kopplas tillDeweys uttryck ”learning by doing”, då eleverna till största del är aktiva under deraslärandeprocess.

InstrumentkännedomIntervjuerna visade attmusikprofilerade institutioner kan bidra till undervisning i in-strumentkännedom.Dettakanskepåolikasätt,delsgenompedagogiskaföreställningarochworkshopsmenävengenomlitteraturavolikaslag.Idetcentralainnehålletförårs-kurs1-3iLgr11(Skolverket,2011a)stårattundervisningeniinstrumentkännedomskahandla om olika blås-, sträng- och slagverksinstrument. Institutionerna ärmed deraskompetens inomområdetperfekta fördettaändamål.Underdeworkshopssombesk-rivsiresultatetärelevernaaktivaisittmötemedinstrumenten.Resultatetvisarattbarnunderbarnföreställningar,medsyfteattpresentera instrument,kanfå instrumentkän-nedompåettlekfulltsätt.Attelevernaäraktivadådelärsigominstrumentenärposi-tivtutifråndetSäljö(2012)skriver.Hanframhållerattpraktisktlärandesessomencen-traldel inompragmatismen. I resultatet framkommerävenattundervisningenkanblimerintressantochinnehållsrikmedhjälpavmusiker.DettafenomentarAbeles(2004)upp i sin studienärhanbeskriverhurupplevelsenavmusiker somvisaruppsina in-strumenthargodeffekt.Detta styrkerattmusikprofilerade institutionerkanbidra tillundervisningsmomentetominstrumentkännedom.

MusikhistoriaResultatet visar attmusikprofilerade institutioner kan bidra till undervisningen imu-sikhistoriainomklassiskmusik.Idetcentralainnehålletföråk7-9iLgr11(Skolverket,2011a)stårdetatteleverskalllärasigomframväxtenavolikagenrersamtombetydel-sefullatonsättareochmusikaliskaverk.Dettakan,enligtresultatet,skeblandannatge-nomhistoriebeskrivningariläroböcker.Lärarenkandärmedappliceradessahistoriebe-skrivningarisinundervisning.Institutionernakanocksåbidragenomdeförberedelse-träffar somrepresentanter från institutionerkangörapå skolan infören föreställningsomelevernaskapå.Genomträffarnafårelevernakunskapombetydelsefullatonsättareochmusikaliskaverk,precissomLgr11föreskriver.Resultatetvisarävenattmusikpro-fileradeinstitutionerkanvisauppbetydelsefullatonsättaresverkgenomföreställning-ar.Elevernafåribådaovannämndaexempellärasigommusikhistoriagenomupplevel-ser, vilketDewey (refererat i Säljö, 2012)beskriver somenviktigdel i läroprocesser.Institutionernas sätt attbidramedmusikhistoria går alltså att koppla till pragmatiskaidéer.

EleverlärsiggåpåkonserterI resultatet framkommer att några arbetssätt från institutionerna kan lära elever pågrundskolanhurmansombesökarebetersigochgörpåettkonserthus.Detsomexemp-lifieras i resultatet är dels att berätta att publiken inte applåderarmellanolika satsersamtattelevernafårhöraomdeolikaprocessernamedpausochklockringning.DettaanknytertillmusikämnetssyftesombeskrivsiLgr11(Skolverket,2011a).Därståratteleverskautvecklaförmågorattupplevamusikochiresultatetbekräftasattmusikprofi-lerade institutioner kan bidra till undervisningen. Genom att i praktiken få erfara enklassiskkonsert i ett konserthus får elever en fördjupadkunskapomvaddet innebärochhurmanbetersig.Dettatackvaredemusikprofileradeinstitutionernasomarbetarmotbarn.Elevernafårpåsåsättupplevaklassiskmusikisinrättamiljöockså.Exempletsombeskrivskankopplastillenpragmatiskkunskapssyndärkunskaper,enligtDewey

37

(refererat iSäljö,2012),ärnågotsomkananvändas ivardagliga livet.Resultatetvisarävenatteleverblirmeravslappnadeavattvaraförbereddapåhurettkonsertbesökgårtillochkanpåsåsättfåenmerpositivupplevelseavföreställningen,enpositivupple-velsesomenligtresultatetkanväckalusthoseleverattlärasigmeromämnet.

Introducera-ochutbildaomoperaIresultatetframkommerattrepresentanterurmusikprofileradeinstitutionerkangästaskolorochförklaraochvisaoperasångaressångteknikochhursångenanvändsioperan.Detta relaterar tilldet centrala innehållet förårskurs7-9 iLgr11 (Skolverket,2011a)därdetståratteleverskaupplevahurröstenkanvarierasiflerstämmigauttryck.Inomopera kan detta förekomma och erfaras. Resultatet visar även att institutionerna kanhjälpatillattintroduceraenföreställningenshandlingföreleverinförderasbesökpåettoperahus.Dettamedtankepåatt flereleverskallkunna följamed ihandlingenunderföreställningenochpåsåsättfåenmerpositivupplevelseavbesöket.Iochmedattele-vernaerbjudsupplevelseravoperagårinstitutionernasarbeteattkopplatillupplevel-sebaserat lärande, vilket är något somDewey (1938) förespråkar. Att institutionernakanförberedaeleverinförettoperabesökrelaterartillmusikämnetssyftedärdetgårattläsaatteleverskautvecklaförmågorattupplevamusik.Institutionernakanävenunder-visa om opera för att berika elevernas kunnande inom området. I intervjuerna fram-kommerattmångaeleverinteharenpositivinställningtilloperajustförattdesaknarkunskapomgenren.Elevernasaknarvetskapenomstorheteniattensångare,meddenspeciellasångtekniken,kanhörasävendåenstororkesterspelarsamtidigt.Attinstitut-ionernapåsåsättutbildarelevernakringoperakanävendetrelaterastillmusikämnetssyfteangåendeatteleverförmågaattupplevamusikskallutvecklas.

6.2MetoddiskussionUtifrånstudienssyftefölldetsignaturligtattväljakvalitativaintervjuersommetodfördennastudieeftersomkvalitativaintervjuer,enligtKvaleochBrinkmann(2014),lämparsigdåsyftetärattbelysaolikaaspekteravmänskligaerfarenheter.Deskriverävenattkvalitativa intervjuerär till föratt få framnyanseradebeskrivningarav intervjuperso-nens livsvärld.Bryman(2011) framhållerattkvalitativa intervjuerhar fördelenattderiktarfokusmotintervjupersonensståndpunkt.Dessaargumenttalarförattkvalitativaintervjuervarlämpligsommetodfördennastudie.Genomkvalitativaintervjuerfickjagfram, förstudien, intressantabeskrivningarommusikprofilerade institutionersarbete.Semistrukturerade intervjuerutgår,enligtBryman(2011), ifrån förbestämdaområdenochger intervjupersonerna frihetattutformasvarenpådet sättdeönskade. Intervju-personernafickävengenomdensemi-struktureradeformenmöjlighetattföraininter-vjun på sidospår som i vissa fall ledde till innehållsrika svar. Enligt Bryman (2011)skulledessasidospårintekunnaskeifallstudieniställetgenomförtsmedstruktureradeintervjuer.Genomsemistruktureradeintervjuergavsjagsomforskarechansenattställaföljdfrågorunder intervjuernasgång.Dettagjorde jagvidett flertal tillfällenunder in-tervjuerna. Dessa följdfrågor ledde till djupare svar från intervjupersonerna och för-hoppningsvisocksåtillmerintressantaresultat.Ensvårighetmedmetodenharvaritattjagejärenvanintervjuare.KvaleochBrinkmann(2014)menarattkvaliténpåintervju-erna till stordel ärberoendeav intervjupersonen.Ett exempel somgesärhantverks-skickligheten,sominnebärivilkengradfrågeteknikenbehärskas.Avtranskriptionernaattdömaharminfrågeteknikvissabrister.Mendetkanförklarasmedattjagsomsagt

38

inteärnågonvanintervjuare.Resultatetrelaterartillinduktivtförhållningssättdådatanfrånintervjuernaresulteratiteorier.

6.3ArbetetsbetydelseResultatetistudienvisarpåhurmusikprofileradeinstitutionerkanbidratillundervis-ningenpågrundskolanomklassiskmusik.Enligt intervjupersonernas synpunkterkanmusikläraremeddennainformationberikasinundervisning.Genomdennastudieanserjagmighavisatprovpåatthjälputanförutbildningsvärldenpåolikasättkanbidratillundervisningpågrundskolan.Jaghoppasattdetkangeinspirationtillbådemusik-ochandra ämneslärare att på egen hand söka hjälp utifrån. Personligen kommer jag utantvekan att försöka berika min undervisning med utomstående hjälp. Institutionerna,ellervaddetkantänkasvara,kanerbjudaenexpertissomkanvarasvårattskaffapåegenhand.Idennastudievardetendastettfåtalsomintervjuades,mendevisarprovpåatt institutionerutanförutbildningsvärldenvillhjälpa tillattbidra tillundervisningen.Jagserresultatetsomenlitenhandbokmedtipsihurlärarekanfåhjälpmedattberikaundervisningen.Jagkommerantagligenanvändaendelavdetsomståriresultatetellertaavstampidetochfinnaliknandesättattberikaundervisningenpå.Musikprofileradeinstitutionerkankanskemedhjälpavdettaarbetefinnaandrasättattbedrivasinverk-samhetpå.Dekanäveneventuelltfåidéertillhurkanbidraännumertillgrundskolansmusikundervisning.

6.4FortsattforskningDetvoreintressantatt intervjuaflermusikprofileradeinstitutionerförattpåsåsättfåett ännu bredare resultat. Alla institutioner som intervjuades i denna studie arbetadevarochenpåolikasättjämförtmedvarandra.Ävenomderasarbetenivissaområdenpåminnerendelomvarandrablevderassvarolikapåfråganangåendehurdekanbidratillmusikundervisningenigrundskolan.Dettagördettroligtattdetfinnsännuflersättsommusikprofilerade institutionerkanbidranärdetgällerundervisning.Någotannatsomskullevaraintressantattundersökaärhurinstitutionernakanbidratillförskolans-,särskolans-ochgymnasietsutbildningar.Detvoreäven intressantatt i framtida forsk-ningbeintervjupersonernaläsaigenommusikämnetssyfteochdesscentralainnehålliLgr11(Skolverket,2011a)ochberättahurdeansersig,genomsinainstitutioner,kunnabidratilldessapunkter.Enannanmöjlighetvoreattintervjuamusiklärareigrundskolanochutforskaderasidéerinomdettaområdeochsedankontrasteradettamedresultatenutifråndennastudie.

39

ReferenserAbeles,H.(2004).Theeffectofthreeorchestra/schoolpartnershipsonstudents´interest

ininstrumentalmusicinstructon.Tillgänglig:http://jrm.sagepub.com/content/52/3/248.full.pdf+html

Basagaoglu,I,Kalkan,T.&Sari,N.(2004).Thephysiologicalandpsychologigaleffectsof

classicalmusicandpopmusiconfemalehighschoolstudents.NewSempozyumJournal,42(2),2-90.

Bryman,A.(2011).Samhällsvetenskapligametoder.Stockholm:LiberAB.Campbell,D.(1999).Mozarteffekten:Musikensoanadekrafter.Malmö:EgmontRichter

AB.

Codex(2016)Forskningsetiskaprinciper.Hämtad2016-05-08frånhttp://www.codex.vr.se/texts/HSFRDewey,J(1938).ExperienceandEducation.NewYork:KappaDelta.Ivanov,V.(2003)TheMozartEffectandPrimarySchoolChildren.Tillgänglig:

http://pom.sagepub.com/content/31/4/405.full.pdf+htmlKvale,S.,&Brinkmann,S.(2014)Denkvalitativaforskningsintervjun.Lund:

StundentlitteraturAB.Lamberth,M.(2012).Konstmusikikris–varfinnsmorgondagenslyssnare?:enstudieomungavuxnasochäldregenerationersförhållandetillklassiskmusikiSverige.Konferensbidrag,16thNordicMusicologicalCongress,Stockholm2012.Nationalencyklopedin[NE].(2017).Filmmusik.Tillgänglig:http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/långRuud,E.(2002).Varmaögonblick.Ommusik,hälsaochlivskvalitet.Södertälje:FingrafAB.Salblad,V.(2008).Klassiskmusikiförskolan:verklighetellermöjlighet(Examensarbete).

Växjö:Växjöuniversitet.Tillgänglig:http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206406/FULLTEXT01.pdf

Schellenberg,E.G.(2012).CognitivePerformanceAfterListeningtoMusic:AReviewoftheMozartEffect.I R.A.R.MacDonald.,G.Kreutz,&L.Mitchell(red.),Music,health,andwellbeing.Oxford:OxfordUniversityPress.Skolverket.(2011a).Läroplanförgrundskolan,förskoleklassenochfritidshemmet

2011.Stockholm:Skolverket. Hämtad2016-04-02,frånhttp://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/sameskola/musik

40

Skolverket.(2011b).KommentarsmaterialtillLäroplanförgrundskolan,förskoleklassenochfritidshemmet.2011.Stockholm:Skolverket. Slonimsky,B.(2008).Manvaruppeihimmelen:Barnsintryckavklassiskmusik(Licenti-

atavhandling).Stockholm:Kungligamusikhögskolan.Sohlmansmusiklexikon(1977).Klassiskmusik.Stockholm:SohlmansFörlagAB.Ståhlgren,F.(2004)Musik:ettinstrumentförlärande?Enstudieavhurlärareanvänder

musikiundervisningen(Examensarbete).Linköping:Linköpingsuniversitet.Till-gänglig:http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20065/FULLTEXT01.pdf

Säljö,R.(2000).Lärandeipraktiken.Ettsociokulturelltperspektiv.Stockholm:Prisma.Thurén,T.(1999).Vetenskapsteoriförnybörjare.Stockholm:LiberAB.