Jacob Persson

Baldergymnasiet

Skellefteå 2017

VATTENKEMI I SKELLEFTEÅ KOMMUNS SKOGSÄLVAR

Utvärdering av provtagning 2002 – 2016

Handledare:

Fredrik Moren

ABSTRACTThe aim of this study is to classify the water chemistry in forest rivers situated within

Skellefteå municipality. The classification is based on both the Swedish Environmental

Protections Agency criteria and the EU Water Framework Directive. The investigation is

based on data gathered between 2002 and 2016. Graphs and charts have been made to

classify the water chemistry in the investigated rivers.

The study shows that Skellefteå municipality’s forest rivers generally have good water

chemistry but there are some anomalies, especially regarding arsenic.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning................................................................................................................................1

Bakgrund................................................................................................................................1

Syfte.......................................................................................................................................4

Frågeställningar......................................................................................................................4

Undersökningsområde............................................................................................................6

Material och metoder.............................................................................................................5

Resultat...................................................................................................................................7

Diskussion............................................................................................................................16

Käll- och litteraturförteckning..............................................................................................17

INLEDNING

Bakgrund

Det här är en sammanställning av vattenkemiska data från Åbyälven, Byskeälven,

Kågeälven, Bureälven och Mångbyån. Dessa vattendrag har regelbundet provtagits sen

2002 av Skellefteå kommun. Provtagningarna har utförts nära älvarnas mynning. Se karta

fig 1. Resultatet av de vattenkemiska data har jämförts med klassning enligt

Vattendirektivet och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

Bedömningsgrunderna har tagits fram av Naturvårdsverket och används i Sverige för att

bedöma vattnets miljötillstånd.

År 2000 kom EUs vattendirektiv vilket sa att Europas sjöar, vattendrag, kustvatten och

grundvatten ska ha god status, både ur ett ekologiskt och också ett vattenkemiskt

perspektiv. Vidare får vattenstatusen inte försämras. Vattenförvaltningsarbetet bedrivs i

sexåriga cykler och innefattar ett antal olika arbetsmoment. Det börjar med att man ser

över och delar upp vatten i olika områden så kallade vattenförekomster. Data på

vattenkvalitén samlas in och utifrån dessa värden görs en statusklassning och

miljökvalitetsnormer beslutas. Miljökvalitetsnormer beskriver den kvalitet som en

vattenförekomst ska ha nått upp till vid en viss tidpunkt. Sedan tas ett åtgärdsprogram fram

beroende på den nuvarande vattenkvalitén och det talar om vad som krävs för att bevara

eller förbättra vattnet så att normen uppnås. Målet är att alla Sveriges vatten ska ha uppnått

minst god vattenkvalité år 2021 och om detta inte kan uppnås så skjuts målet fram till

2027. (Miljösamverkan Sverige odat)

Vattenkemiska parametrar

I provtagningsprogrammet för skogsälvarna tas en rad parametrar. Ett urval av dessa har

används i denna rapport. Nedan följer en kortfattad beskrivning som i huvudsak har

hämtats från Naturvårdsverket skrift om bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999)

1

Näringsämnen; kväve och fosfor

Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande ämnet i sötvatten och fosforhalten används

för klassning av vattnets näringsstatus. I den totala fosforhalten inkluderas även fosfor

bundet till mineral och i organiskt material som inte är direkt tillgängligt för växterna.

När fosforhalterna ökar riskerar sjöar att drabbas av kraftiga algblomningar och

vattendragen av igenväxning. För att uppskatta ett vattendrags näringsnivåer används oftast

den totala halten av fosfor. Dock, om än ovanligt, kan också den totala halten kväve

användas. Brist på kväve kan i vissa fall minska tillväxten av växtplankton i sjöar och

vattendrag. Generellt sätt kan man säga att det är brist på fosfor i vattendragen och brist på

kväve i haven. Man mäter totalhalten kväve i vattendragen för att ha koll på hur mycket

som tar sig ut till havet. Då ökade mängder kväve i haven bidrar till övergödning.

(Naturvårdsverket 1999: s 34)

Syretärande ämnen TOC

Vattnets syretillstånd är av avgörande betydelse för respirations- och andra mikrobiella och

kemiska processer i ekosystemet liksom för det biologiska livet. För beskrivning av

syretillståndet är halten av syre att föredra framför mättnaden bland annat på grund av att

olika organismers toleransgränser ofta uttrycks i halter. Att bara mäta syrgashalt kan dock

ge en missvisande bild av syretillståndet i framförallt rinnande vatten där syretillförsel och

organisk belastning kan variera. För att kunna göra en riktig bedömning av vattnets

tillstånd bör man förutom syrehalten också ta hänsyn till förekomsten av syretärande

ämnen och en viktig parameter är mängden organisk kol (Naturvårdsverket 1999: s 31).

TOC (Total Organic Carbon) eller total organiskt kol är ett mått på både mängden löst och

partikulärt kol i ett vattendrag. Högre halt TOC ger brunare vattendrag.(

Ljusförhållanden absorbans

Ljusförhållandena påverkar livsvillkoren direkt för många organismer i ett ekosystem.

Många vattenorganismer är beroende av vilka ljusförhållanden som råder och det är

vattnets färg och grumlighet som påverkar hur djupt ned i vattnet som solljuset förmår att

tränga ned.

2

Vattnets färg beror på de lösta ämnen, oftast hunusämnen som återfinns i vattnet. Detta

bestäms genom absorbansmätningar vid våglängden 420 nm och är ett mått på hur mycket

ljus som fångas upp (absorberas) av de lösta ämnen som finns kvar i det filtrerade vattnet.

Halten av humusämnen stiger med ökande inslag av mossar och myrar i ett vattendrags

avrinningsområde, vilket ger ett högre färgtal . Olika kemiska, fotokemiska och biologiska

processer bryter ned humus och leder till en viss avfärgning. Detta medför att vatten

avfärgas mer i sjöar med lång uppehållstid än i dem med kort uppehållstid. Humusämnen

är en viktig kolkälla men beroende på dess ursprung kan kvaliteten variera avsevärt.

Humus har dessutom förmåga att binda metaller och därigenom minska giftigheten hos

vissa av metallerna. (Naturvårdsverket 1999: s 34)

Surhet pH och alkalinintet

Vattnets surhet är av stor betydelse för vattenlevande organismer i och med att den

påverkar balansen mellan organismernas inre miljö och omgivningen och därmed en rad

viktiga omsättningsprocesser. Surheten påverkar också vilken kemiskt form till exempel

metaller har vilket indirekt påverkar vattenorganismerna. Till exempel är löst aluminium

vid sura förhållanden giftigt. Lågt pH påverkar också organismers saltbalans, då djur som

lever i sötvatten reglerar aktivt kroppens innehåll av vatten och joner. På grund av att

djuren förlorar salter genom osmos så krävs det ett aktivt upptag av joner från djuren vilket

kräver energi. Vid lågt pH ökar förlusten av joner. Lågt pH har också visats sig skada

fiskars rom. Ett enzym i ägget som har till uppgift att bryta ner äggskalet inaktiveras.

Vilket resulterar till att rommen inte kläcks.(Biologiska effekter av pH, 2014). För att

skydda sig mot surhet har de flesta vattendragen en så kallad buffert. Då brukar man prata

om vattnets buffertkapacitet, det vill säga vattnets förmåga att motväga tillskott av sura

substanser. Buffertkapaciteten bestäms framförallt av halten vätekarbonat. Först när

bufferten är närmast förbrukad börjar vattendraget bli känsligt för sura ämnen. I det här

gymnasiearbetet kallas buffertkapacitet för alkalinitet. (Naturvårdsverket 1999: s 38)

3

Metaller

Många metaller fyller i små mängder viktiga biologiska funktioner och är nödvändiga för

biologiskt liv. Metaller förekommer naturligt i låga halter i sötvattendrag. Metallhalten

varierar beroende på bergrund och jordarter i avrinningsområdet. Inom delar av Skellefteå

kommun ligger det så kallade Skelleftefältet. Det är ett mineraliserat område med

förekomst av olika malmer vilket kan ge naturligt högre halter i vattnet av vissa metaller.

(SGU, odat) Människan ligger till stor del bakom att halten metaller har ökat i våra

vattendrag. Detta främst genom utsläpp från luft som då sprider sig över stor områden.

Utsläpp direkt till vatten ökar halterna flerfaldigt i området nära där utsläppen sker. Höjda

halter av metaller är illavarslande då flera av dem redan vid relativt låga halter kan ge

biologiska störningar. Vid höga halter av metaller påverkas mest organismer långt ner på

näringskedjan. Det har även påvisats att fortplantningen av fiskar och fiskyngel påverkar

negativt av höga halter av metaller. För låga metallhalter är också negativt då metaller är

livsnödvändiga för djur och växter i vårt ekosystem.(Naturvårdsverket 1999: s43).

Metaller kan förekomma i många olika former, till exempel bundet till organiskt material

partiklar, kemiska komplex eller som fria joner. Det är främst de fria jonerna som anses

vara toxiska för organismer. Hur metallerna är fördelade i vattnet styrs av annan

vattenkemi som till exempel vattendragets surhet och innehåll av organiskt material. Man

har därför tagit fram en modell för att avgöra toxiciteten för de olika metallerna. Den

modellen kallas för BLM-metoden (Biotic Ligand Model) I det här arbetet gjordes detta för

att värdera koppar, zink och nickel. (Wällstedt 2016)

Syfte

Syftet med det här gymnasiearbetet är att statusklassa vattenkemin i Skellefteå kommuns

skogsälvar utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och statusklassning enligt EUs

vattendirektiv. Med det här arbetet utgick jag från de här frågeställningarna:

Hur ser vattenkemin ut i Skellefteå kommuns skogsälvar?

Finns det några avvikelser och var beror dem på?

4

MATERIAL OCH METODERSkellefteå kommun har genomfört regelbunden vattenprovtagning i skogsälvarna sedan

2002. Från början togs det cirka 6 prover per år, under vinter. vårflod, sommar och höst.

Från 2008 togs prover 12 gånger per år. Prover tas i huvudsak i mitten av varje månad.

I detta arbete så har rådata på alla vattenkemianalyser från alla dessa provtagningar

använts. Datat har sammanställts, beräknats och utvärderats med hjälp av pivottabeller i

Microsoft Excel. Från pivottabellerna har sedan grafer och eller tabeller gjorts.

För bedömning av tillståndet i älvarna har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för

miljökvalitet i sjöar och vattendrag utnyttjats (Naturvårdverket 1999) och enligt dessa ska

totalhalten av metallerna användas i bedömningen. Data från alla provtagningar sedan

2002 har använts.

För klassificering enligt EUs vattendirektiv har Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter

om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten använts (HVMFS 2013:19).

D. Här används lösta metallhalter i klassificeringen. Data från de fem senaste åren, 2012

till 2016 har utnyttjats. För metallerna koppar, zink och nickel har modelleringsverktyget

Bio-met använts. Verktyget modellerar biotillgänglig halt enligt BLM-metoden. För

modelleringen av biotillgänglig halt med verktyget behövs lösta koncentrationer av koppar,

zink och nickel, samt styrvariablerna pH, kalcium och DOC (länsstyrelsens handledning

2016 metod för modellering av biotillgänglig halt av koppar och zink i inlandsytvatten).

Lösta metallhalter i älvarna har beräknats utifrån förhållandet mellan totalhalt och löst halt

för två provtagningar under 2016 (medelvärdet av totalt 10 stycken analyser). Dessa

förhållanden mellan totalhalt och löst halt har använts för att beräkna lösta halter för de

olika provtagningstillfällena.

För att få vet hur provtagningen går till fick jag följa med kommunen ut på en provtagning

under januari. Till detta arbete användes materialet: isbill, vattenflaskor, temperaturmätare

och en provtagningsstång.

Vattenprovtagningen utfördes på följande sätt. Först så sattes det på namnetiketter på

provtagningsflaskorna. Eftersom det var is i älvarna tog vattenproven från iskanten. Så det

gällde att vara försiktig när man togs sig ut till det öppna flödet. Isbillen användes då för att

bedöma isens tjocklek vid kanten. Först sköljdes provtagningsflaskorna och sedan sattes de

fast i provtagningsstången för att sedan ta provet cirka 1 decimeter under vattenytan. När

5

alla flaskor var fyllda så mättes sedan temperaturen på vattnet med hjälp av termometern.

Proverna skickades sedan samma dag med post till SLUs vattenlaboratorium i Uppsala.

Undersökningsområde

Fig 1. Karta över provtagningsområdena. Vattendragen från norr är; Åbyälven,

Byskeälven, Kågeälven, Bureälven samt Mångbyån

6

RESULTAT

Bedömning av tillståndet i älvarna enligt Naturvårdsverkets

bedömningsgrunder

Tabell 1. Bedömning av tillstånd i fem olika klasser (1-5). Färgerna i serie blått-grönt-gult-

orange och rött anger tillståndet från bra till dåligt. Enligt naturvårdverkets

bedömningsgrunder. (Naturvårdsverket 1999: s 24, 25, 32, 35, 39 och 44) Data från 2009

till 2016.

ÄlvarpH

(pH)

Alk (mekv/l

)Tot-N (µg/l)

Tot-P (µg/l)

TOC (mg/l)

Abs (f 400/5)

Zn (µg/l)

Cu (µg/l)

Cd (µg/l)

Pb (µg/l)

Cr (µg/l)

Ni (µg/l)

As (µg/l)

Bureälven 6,7 0,1 1,59 0,063 14,2 0,3 4,6 2,0 0,02 0,7 0,4 1,5 2,1Byskeälven 7,0 0,2 1,03 0,039 6,9 0,1 1,2 0,3 0,01 0,1 0,2 0,2 0,6

Kågeälven 7,0 0,3 1,74 0,051 11,1 0,2 2,3 0,7 0,01 0,2 0,3 0,7 1,6

Mångbyån 6,0 0,1 2,20 0,083 16,0 0,3 11,1 2,7 0,05 0,7 0,5 4,7 1,8

Åbyälven 6,7 0,1 1,23 0,048 10,7 0,2 1,9 0,4 0,01 0,2 0,2 0,4 0,5

Näringsämnen

För bedömning av tillståndet för kväve och fosfor har den arealspecifika förlusten (kg/ha,

år) för respektive ämne beräknats. Det vill säga hur mycket kilogram av kväve och fosfor

som vattendragen förlorar inom sitt avrinningsområde per hektar per år Förlusten finns

representerade i tabell 1.

7

Syretärande ämnen

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 -

5.0

10.0

15.0

20.0

TOC årsmedel 2002-2016 Bu-reälvenByskeälvenKågeälvenMångbyånÅbyälvenmåt-tlig hög halt

mg/l

Figur 2. Årsmedelhalter 2002 till 2016 av TOC i Skellefteå kommuns skogsälvar. Höga

halter av TOC visar på dålig status. Streckad linje anger tillståndet för måttlig hög halt,

klass 3 (Naturvårdsverket 1999: s 32)

Ljusförhållanden

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 20160

0.050.1

0.150.2

0.250.3

0.350.4

0.45

Absorbans årsmedel 2008-2016 Bu-reälvenByskeälvenKågeälvenMångbyånÅbyälvenmåt-tligt färgat vatten

f 400/5

Figur 3. årsmedelhalter från 2008 till 2016 av absorbans i Skellefteå kommuns skogsälvar.

Hög absorbans visar på brunt vatten och dåliga ljusförhållanden. Streckad linje anger

tillståndet för måttligt färgat vatten, klass 3 (Naturvårdsverket 1999: s 35)

8

Surhet och buffetkapacitet

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 -

0.05 0.10 0.15 0.20 0.25 0.30 0.35

Alkalinetet årsmedel 2002-2016 Bu-reälvenByskeälvenKågeälvenMångbyånÅbyälvensvag buffertka-pacitet

mekv/l

Figur 4. Årsmedelhalter från 2002 till 2016 av alkalinitet i Skellefteå kommuns skogsälvar.

Höga halter av Alkalinetet visar god status. Streckad linje anger tillståndet för svag

bufferkapacitet, klass 3 (Naturvårdsverket 1999: s 39)

2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 5.0

5.5

6.0

6.5

7.0

7.5

8.0 pH årsmedel 2002-2016 Bu-

reälven

Byskeälven

Kågeälven

Mångbyån

Åbyälven

Måt-tligt surt

pH

Figur 5. Årsmedelhalter från 2002 till 2016 av pH i Skellefteå kommuns skogsälvar. För

bra status ska pH ligga vid 7. Streckad linje anger tillståndet för måttligt surt, klass 3

(Naturvårdsverket 1999: s 39)

9

Metaller

2004 2006 2008 2010 2012 2014 20160.000.501.001.502.002.503.003.504.004.50

Koppar årsmedel 2004-2016 Bu-reälven

Byskeälven

Kågeälven

Mångbyån

Åbyälven

måt-tligt höga halter

µg/l

Figur 6. Årsmedelhalter från 2004 till 2016 av koppar i Skellefteå kommuns skogsälvar. .

Streckad linje anger tillståndet för måttligt höga halter, klass 3. Data för Mångbyån och

Kågeälven saknas från åren 2008-2009. (Naturvårdsverket 1999: s 44)

2003 2005 2007 2009 2011 2013 20150.0

10.020.030.040.050.060.0

Zink årsmedel 2003-2016 Bu-reälvenByskeälvenKågeälvenMångbyånÅbyälvenMåt-tligt höga halter

µg/l

Figur 7. Årsmedelhalter från 2003 till 2016 av zink i Skellefteå kommuns skogsälvar.

Höga halter av zink visar på dålig status. Data för Mångbyån och Kågeälven saknas från

åren 2008 till 2009. Streckad linje anger tillståndet för måttligt höga halter, klass 3

(Naturvårdsverket 1999: s 44)

10

2004 2006 2008 2010 2012 2014 20160.00

0.02

0.04

0.06

0.08

0.10

0.12

Kadmium årsmedel 2003-2016 Bu-reälven

Byskeälven

Kågeälven

Mångbyån

Åbyälven

måt-tligt höga halter

µg/l

Figur 8. Årsmedelhalter från 2003 till 2016 av kadmium i Skellefteå kommuns skogsälvar.

Höga halter av kadmium visar på dålig status. Data för Mångbyån och Kågeälven saknas

från året 2008 till 2009. Streckad linje anger tillståndet för måttligt höga halter, klass 3

(Naturvårdsverket 1999: s 44)

2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 -

0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 1.20 1.40

Bly årsmedel 2003-2016 Bu-reälvenByskeäl-venKågeälvenMångbyånÅbyälvenmåt-tligt höga hal-ter

µg/l

Figur 9. Årsmedelhalter från 2003 till 2016 av bly i Skellefteå kommuns skogsälvar. Höga

halter av bly visar på dålig status. Data för Mångbyån och Kågeälven saknas från året 2008

till 2009. Streckad linje anger tillståndet för måttligt höga halter, klass 3 (Naturvårdsverket

1999: s 44)

11

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 -

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

Krom årsmedel 2008-2016Bureälven

Byskeälven

Kågeälven

Mångbyån

Åbyälven

µg/l

Figur 10. Årsmedelhalter från 2008 till 2016 av krom i Skellefteå kommuns skogsälvar.

Höga halter av krom visar på dålig status. Här är halterna låga. Ingen streckad linje

eftersom värdena var så låga. (Naturvårdsverket 1999: s 44)

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 20160

1

2

3

4

5

6

Nickel årsmedel 2008-2016Bureälven

Byskeälven

Kågeälven

Mångbyån

Åbyälven

µg/l

Figur 11. Årsmedelhalter från 2008 till 2016 av nickel i Skellefteå kommuns skogsälvar.

Höga halter av nickel visar på dålig status. Här är halterna låga. (Naturvårdsverket 1999: s

44)

12

2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 -

1.0

2.0

3.0

4.0

5.0

6.0

Arsenik årsmedel 2004-2016 Bu-reälven

Byskeälven

Kågeälven

Mångbyån

Åbyälven

Måttligt höga halter

µg/l

Figur 12. Årsmedelhalter från 2004 till 2016 av arsenik i Skellefteå kommuns skogsälvar.

Höga halter av arsenik visar på dålig status. Data för Mångbyån och Kågeälven saknas från

året 2008 till 2009. Streckad linje anger tillståndet för måttligt höga halter, klass 3

(Naturvårdsverket 1999: s 44)

13

Vattendirektivets parametrar, särskilt förorenade ämnen (SFÄ) och

prioriterade ämnen.

Tabell 2. Vattendirektivets parametrar. Där grön är god status och röd är dålig status.

(HVMFS 2013:19: s 71, 182, 184 och185). Dessa halter är i löst halt.

ÄlvarAs

(µg/l)Cr

(µg/l)Cu

(µg/l)U

(µg/l)Zn

(µg/l)Cd

(µg/l)Pb

(µg/l)Ni

(µg/l)Bureälven 1,87 0,44 0,05 0,14 0,75 0,02 0,52 0,25Byskeälven 0,49 0,15 0,01 0,14 0,45 0,01 0,07 0,05Kågeälven 1,37 0,34 0,02 0,22 0,52 0,01 0,13 0,17Mångbyån 1,66 0,54 0,21 0,11 1,86 0,04 0,48 0,76Åbyälven 0,45 0,21 0,01 0,09 0,36 0,01 0,14 0,06

Månadsmedelvärden

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 120

10203040506070

Månadsmedel av Tot-P

Bureälven

Byskeälven

Kågeälven

Mångbyån

Åbyälven

µg/l

Figur 14. Månadsmedelvärde av Total fosfor under perioden 2014 till 2016.

14

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 125

5.5

6

6.5

7

7.5

Månadsmedel av pH

Bureälven

Byskeälven

Kågeälven

Mångbyån

Åbyälven

pH

Figur 15. Månadsmedelvärde av pH under perioden 2002 till 2016

1 3 5 7 9 1102468

1012141618

Månadsmedel av TOC

Bureälven

Byskeälven

Kågeälven

Mångbyån

Åbyälven

mg/l

Figur 16. Månadsmedel av TOC under perioden 2002 till 2016

15

DISKUSSIONI det här arbetet har två olika metoder för att bedöma statusen använts. Dels

naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalité och dels statusklassningar som

används i vattenförvaltningsarbetet. Naturvårdsverket bedömningsgrunder visar tillståndet

i vattenmiljön. Tillståndet baseras på variationerna hos de olika parametrarnas halter som

fåtts vid landstäckande provtagningsprogram. Men också på hur fisk bottendjur mm

påverkas vid olika haltnivåer (Naturvårdsverket 1999). Inom vattenförvaltningen har EU

tagit fram specifika gränsvärden för olika kemiska parameterar. Dessa gränsvärden

bestämmer den kemiska ytvattenstatusen och kopplas direkt till miljökvalitetsnormer, som

skrivs in i svensk lagstiftning. (HVMFS 2013:19). Skillnaden mellan naturvårdsverket

bedömningsgrunder och EUs är att naturvårdsverket bedömningsgrunder är till för att

beskriva om värdena är bra eller dåligt. Medan EUs är gränser som inte får överskridas. En

annan skillnad är att då det gäller metaller utgår bedömningsgrunderna från totalhalter och

lagstiftningen för lösta halter.

Om man utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder så har Skellefteå kommuns

skogsälvar en generell god vattenkemi (se tabell 1), med undantag för TOC och absorbans

där halterna är höga i alla älvar. Särskilt i Bureälven och Mångbyån är aborbansen mycket

hög. Av tabellen kan man också se tydligt att det är en älv som sticker ut och det är

Mångbyån, som förutom höga halter på TOC och absorbans också har lågt pH-värde, hög

halt av zink och höga fosfor- och kvävehalter. Överlag är metallhalterna relativt låga med

undantag för Mångbyåns höga zinkhalt. En idé varför just Mångbyån har dåliga värden

jämnfört med de andra vattendragen kan vara att det kanske finns naturlig höga halter i ån.

Det vill säga att kanske det finns naturligt höga halter i avrinningsområdet till Mångbyån

som gör att man ser de höga halterna i resultatet. En till idé kan vara mänsklig påverkan.

Kanske finns det utsläpp från samhället som påverkar dessa värden negativt.

I tabell 2 som visar vattendirektivets parametrar redogörs ser man att älvarna har en

generell god status. Dock så finns det avikelser och en av dem är arsenik, där alla älvar

förutom Byskeälven har förhöjda halter av arsenik. Dock måste man ta hänsyn till den

naturliga bakgrundskoncentrationen som kan komma ifrån omgivande mark. (HVMFS

2015:4, s 21). Att halten arsenik är hög beror på att i den norra delen av Västerbotten finns

det höjda halter av arsenik i berggrunden. (SGU odat). Naturliga höga halter av arsenik är

16

något man måste ta hänsyn till när man statusklassar. Det är högst troligt att det är den

naturliga bakgrundshalten som ligger bakom den höga arsenikhalten.

Figur 14 till 16 visar hur kväve, fosfor och pH förändras under ett år. I till exempel figur 15

ser man att det är en nergång under våren. Man ser också att fosforhalten ökar figur 14. Det

beror på att snön smälter vilket ger en ökad vattenvolym i älvarna. Effekterna blir att det

blir mer partiklar i vatten under vårfloden. Detta gör så att total fosfor ökar eftersom fosfor

är bundet i partiklarna. För TOC (figur 16) ser man en uppgång under våren i vattendragen

Kågeälven, Byskeälven och Åbyälven. Det intressanta är kanske att man inte ser en

uppgång i Bureälven och Mångbyån. Vad detta kan bero på är svårt att säga. Det kan vara

att det har blivit något fel med mätningarna eller att data är fel. Det kan vara att dessa

vattendrag har haft en dålig vårflod. Detta resultat är svårt att säga varför det blev så.

17

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Litteratur

Wällstedt, Teresia (2016). Modellering av biotillgänglig halt av koppar och zink för

statusklassificering inom vattenförvaltningen. Länsstyrelsens rapportserie 2016:01

Havs- och vattenmyndigheten (2013). Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om

klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

https://www.havochvatten.se/download/18.add3e2114d2537f6a677fc/

1430909961159/2013-19-keu-2015-05-01.pdf

SMHI (2015). Framtidsklimat i Västerbottens län. KLIMATOLOGI Nr 33

http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/

klimat-och-energi/Framtidsklimat%20i%20V%C3%A4sterbottens%20l%C3%A4n.pdf

Bok

Naturvårdsverket (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag.

RAPPORT 4931

Inst. för miljövetenskap och kulturvård (2003) Mäta vatten Undersökningar av sött och

salt vatten.

Internet

Havs- och vattenmyndigheten (2017) Sverige.. Hämtad 10 Mars från

https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/data--statistik/officiell-statistik/

officiell-statistik---havs--och-vattenmiljo/kvave-i-sjoar-och-vattendrag.html

18

SGU (odat) Sverige.. Hämtad 14 feb 2017 från http://www.sgu.se/grundvatten/brunnar-

och-dricksvatten/anlaggning-av-brunn/arsenik-i-brunnsvatten/

Miljösamverkan Sverige (odat) Sverige.. Hämtad 1 Mars 2017 från

http://www.miljosamverkansverige.se/Sv/tillsynmknvatten/vattenforvaltning/Pages/

default.aspx

Bild tagen från clip art.

19