Post on 05-Jul-2015
Barnmedicin - a crash coursea crash course
Jonas Ludvigsson130313
Kort presentationKort presentationBarnläkare i Barnläkare i
FotbollstränareFotbollstränare
Forskningsintresse: Forskningsintresse:
1) epidemiologi1) epidemiologi
2) gastroenterologi 2) gastroenterologi
3) pediatrik3) pediatrik
Ont i magen
återkommande buksmärtor
• [högst] 25% har organisk orsak
• Besvär i mer än 3 månader
• Påverkar barnets vardag/liv
MÅL: att skilja ut barn med organisk orsak
Röd flagg
=Varning
[kloka] Listan...• Kraftiga kräkningar
• Kraftiga diarréer
• Blod i avföringen, eller peri-anala symptom
• Viktnedgång, eller påverkad tillväxt
• Feber
• Nattliga smärtor
• Lokaliserade smärtattacker (ej central)
Remiss
• Längd, viktkurva
• Beskriva symptomen
• Resultat provtagning
• Psykosocial miljö [”familjen polis”]
• Resultat av behandling?
En patient med buksmärtor
Stress
• Börja skolan
• Mobbning
• Färre: föräldrars skilsmässa, skolsvårigheter, nytt syskon
• ”det är mkt i skolan nu”, ”haft det jobbigt med kompisar”
Röd flag-what is the problem?what is the problem?
• utesluter inte alla organ. buksmärtorLaktosintolerans (komjölksproteinallergi)
Crohns sjukdom, ulcerös kolit
Urinvägsinfektion
Så vilka tester kan bli aktuella - 1?
Först de ”vanliga proverna”
Hb, LPK, TPK, CRP, SR
Urinsticka, Urinodling?
(Krea, urea - ger sällan något men basutredning)
(Leverstatus: ASAT, ALAT, ALP)
Riktade prover/undersökningar 1
Celiaki-serologi (transglutaminas)
Laktosintolerans - återkommer senare i presentationen
Diarré/Crohns sjukdom - F-calprotectin, F-Hb, F-odling
(Malrotation - kirurgisk orsak, tunntarmspassage, ultraljud buk?)
(Buktumörer - ultraljud buk, Kronisk pankreatit - s-amylas Lipas)
Röntgen - bara via barnklinik
• Ultraljud buk
• CT buk
• Gastroskopi/endoskopi
Komjölksprotein-allergi
Komjölks-överkänslighet 3
Komjölks-överkänslighet
IgE-medierad icke-IgE-medierad
Samma symptom, men IgE oftare hudbesvär
RAST/pricktestpos. RAST/prick - neg.(ålder...)
Vi vet mer om prognosen Verkar också gå över...
Komjölksprotein- allergi
• spädbarn/småbarn
• magont...förstoppning/diarré, hos spädbarn med blod, matvägran, eksem, kräkningar
• Elimination
Primärt förvärvad
LaktosintoleransLaktosintolerans
• Äldre än komjölksallergi-barn
• Magont, diarré, gaser (osmos)
• Uteslut laktos 4v - återintroducera
• Ev. laktosbelastning, genetisk test> 12 år
• Förvärvad sekundär: Celiaki (gastroenterit sällan)
Varför får laktosintoleranta inte träffa dietisten?
• De flesta patienter med laktosintolerans tål en liten mängd laktos
• Låglaktos- och laktosfria produkter finns lättillgängliga i livsmedelsbutiker .
• Kalktillskott är inte nödvändigt eftersom låglaktos- och laktosfria produkter innehåller samma kalkmängd som vanlig mjölk.
• Laktas enzym rekommenderas endast vi behov t.ex på kalas och finns att köpa receptfritt på apoteket.
What is this?
Arvet,HLA-DQ2
Riskfaktorer=oklara!
Celiaki 1
• Magont, trött, diarré/förstoppning, dålig tillväxt, anemi
• Annan samtidig sjukdom: diabetes, thyreoidea, Downs syndrom
Celiaki 2
• Kontroll IgA TTGA, EMA
• IgA-brist
• Tunntarmsbiopsi
Celiaki 3
• Strikt glutenfri kost, men ren havre OK
• Följa klinik och serologi, ev. kontrollbiopsi
Förstoppning
• Rom 3 - kriterierna
Bajsar du mindre än tre gånger per vecka?
Vilken konsistens har bajset haft sista månaderna?
Har du ont när du bajsar?
Frekvens, obehag, fördröjd transittid, avföringens vikt, känsla av ofullständig tömning
Förstoppning-det lilla barnet-det lilla barnet
• ”Baby grunting syndrome”: första tio veckorna, barnet krystar, ev. gråter, kan byta färg: ut kommer mjuk avföring.
Funktionell förstopping
• Efter ett års ålder
• Stora avföringar (vill inte bajsa, tappa aptiten), ofta mindre än 1 gång/vecka
• Barnet blir bättre efter tarmtömning
Behandla förstoppning
• Lugna toalettbesök
• Kost: frukt och grönt, dricka vatten, fibrer. Undvik mycket mjölk....
• Laktulos - ev. dela upp på flera gånger
• Movicol (junior)
• Klyx
D-vitaminbrist
D-vitamin
• Riskfaktorer för brist: ”litet sol”, mörk hy, ”litet fisk” och liten mängd D-vitamin-berikade produkter
• D-vitamin-källor: fisk, ägg, D-vitamin-berikad mjölk (lätt + mini), margarin, modersmjölksersättning
• Bröstmjölk: låga nivåer
• Behov ca 10 mikrog/dag. Få barn har brist (kanske 5%)
• D-droppar till alla --->2 år; därefter till riskgrupper till 5 åå
D-vitamin 2
• Dagligt behov 7.5 mikrogr (kan höjas till 10....)
• Analys: [25-OH-D], och brist <50 (75 är bra för benhälsan)
• Öka antalet D-vitamin-droppar (om samtidig Hypo-kalcemi, ge även kalcipos, calcichew D3, Ideos (kalciumkarbonat))
Blåsljud I
• Spädbarn: andningsljud, tillväxt, pulsar
• Äldre barn: ork, pulsar?
• Lyssna vid flera tillfällen: borta...?
• Vibrationsblåsljud: ingen remiss
Blåsljud
Medfött hjärtfel och feber
• Behandla som andra barn
• Tänk inte endokardit
• Om enkammarhjärta: risk för svikt, skicka för bedömning till barnläkare
• litet mer kraftigt blåsljud: saturation + EKG
Ungdomar med bröstsmärtor
• Till sjh: Kontinuerlig bröstsmärta
• Till sjh: Kortvarig bröstsmärta + svimning
• Fråga efter ärftlighet för hjärtsjukdom/plötslig död
• De flesta barn med bröstsmärta pga ansträngning har muskulär smärta eller ansträngningsastma
Be proud of Swedish preventive medicine
and of the ”fika”...
Utveckling
• Vilka åldrar?
• 6, 10, 18 månader [identifiera handikapp: CP, MR] + 2.5 och 4 års ålder
• Skolförberedande kontroll 6 år
• Vilka är med: Barnpsykologer, logopeder, sjuksköterskor
Inte bara milstolpar
• samspel föräldrar, kanske ffa mor-barn
• enstaka punkter kan missas, detta tyder sällan på att något är fel
4 veckor
• Nyföddhetsreflexer: Moro och grip
• Barnet ligger med böjda armar och ben
• Tummar kan vara infällda
• Följer med blicken
• Ögonkontakt med barnet
6-8 veckor• Fortfarande: Barnet ligger med
böjda armar och ben
• Tummar ej vara infällda efter 2 mån, men barnet bör inte konstant ha knutna nävar
• Känn på barnets tonus
• Börja hålla upp huvudet, i magläge orkar barnet lyfta huvudet
• Svarsleende
6 mån
• Tyskland-Sverige. ”vända runt” 0-4 blir till 4-4
• Dra sig upp mot sittande, ej tappa huvudet
• Flytta föremål mellan händerna
• Titta efter tappad leksak
• Jollra
10 mån - mosa ett russin• http://www.youtube.com/watch?v=iPUmE-tne5U
• (Walking on sunshine, 10 poäng!) - nej, men väl gå utmed möbler
• Pincett-grepp, plocka upp ett russin?
• Förstå enstaka ord
• Leka tittut
• Slå två klossar mot varandra
18 månader• Bygga torn, 2-3 klossar
• Klotter-rita
• ”Du får inte se filmen före 11 års ålder...” =
• = förstå 8-10 ord
• Kurragömma (gömma ringen)
• Peka ut kroppsdelar (var är näsan?)
• ”Give me the ring...” - hämta föremål på uppmaning
Vaccinationer
Tintin:Blå lotus
Vaccinationer
Vaccin
• För liten dos...
• Intervall mellan doser
• Vänta 14 dagar, ny dos (fullständig)
• Ej kortare, men längre är OK
Vaccin - barn från andra länderbarn från andra länder
• DTP+polio - nästan alla länder, OK
• Utanför Västeuropa: ofta oralt polio = sämre effekt
• Tidig mässlingvaccination
Frågor
• Vilka rekommendationer ger vi till familjer som vill åka utomlands? ---> MPR tidigast från 9 månader, annars avstå resa
• Ovaccinerat barn vid 2åå ---> DTP: 2+1 [dos 1 och 2 med 2 månaders mellanrum, dos 3 efter 5 år]
• Hur vaccinerar vi prematur-född barn? ---> enligt kronologisk ålder
Vem skall behandlas?
eller
Risker med febernedsättande
• Fördröja korrekt diagnos• Onödiga akutbesök
• Nedsatt njurgenomblödning (antiflogistika)• Levertoxiskt (paracetamol)• Gastrit/Magsår (ASA, antiflogistika)• Reyes syndrom (ASA)• Trombocytfynktionshämning (ASA, antiflogistika)
Feberkramp?
• Ålder 6 mån – 4 år (oftast 9 mån – 2 år)
• Temp > 38.5
• Första feberdygnet
• Generellt krampanfall
• Oftast 2-5 min, (max 15 min)
• Helt vaken efter 20 min
Feberkramp
Orsak?
• Åldersfaktor
• Troligen kombination av virus (CNS-retning) o feber
Febernedsättande förebygger inte feberkramp!!
Strengell et al Arch Pediatr Adolesc Med. 2009;163(9):799-804.
Febernedsättande – Ja:
Ja:• Barn med komplicerande grundsjukdom t.ex svårt
hjärtfel, hjärnskadad etc.
• ”Friska barn” men påtagligt slö, orkar inte dricka etc
• ”Friska barn” – diagnostiskt: Farlig infektion eller inte
Att ge febernedsättande
Om paracetamol/ibuprofen skall ges:• Ge regelbundet under ett dygn – undvik berg och
dalbana på feberkurvan• Ge adekvata doser enligt FASS
• OK att kombinera ibuprofen och paracetamol vid febergenombrott på monoterapi
( Hay AD et al. Health Technol Assess 2009).
DoseringParacetamol:oralt 10-15 mg/kg var 4:e tim (mixt Alvedon 24 mg/ml 0.5 ml/kg)supp 15-20 mg/kg var 4:e tim:
– 3 – 6,5 kg: 60 mg– 6.5 – 12.5 kg: 125 mg– 12,5 – 25 kg: 250 mg– 25 – 40 kg 500 mg
Ibuprofen: 5 – 10 mg/kg x 3 – 4oralt, mixt Brufen/Ipren 20 mg/ml 0,25 – 0,5 ml/kg x 3 – 4supp Ipren 125 mg
– >15-24 kg: 1 suppositorium 1-4 gånger/dygn– 7-15 kg: ½ suppositorium 1-4 gånger/dygn – >24-30 kg: 1½ suppositorium 1-4 gånger /dygn– >30-42 kg: 2 suppositorier 1-4 gånger/dygn
Feber – take home
• Titta på färg och andningsmönster. – Uttalad blekhet viktigt varningstecken
• Nackstyvhet är ett sent meningittecken, ssk hos småbarn
• Barn < 3 mån med feber till barnläkare
• Behandla barnet – inte tempen.
Huvudvärk
Hjärntumör?
• Extremt ovanligt
• Spänningshuvudvärk hos förskolebarn
• Osäkerhet kring diagnosen
• Ingen behandlingseffekt
• Uppgifter: anamnes, psykosocial miljö, status, beskriva HV, debut? genomförd utredning
Stjärten: stjärtfluss
• Strep A
• PcV
Stjärten - Blöjdermatit• Lufta
• Silonsalva, inotyolsalva, kalkpasta, hydrokortisonsalva
• Sårigt vätskande: alsollösning 1% + ev. svampmedel/hydrokortison
• krustor - tvätta koksalt/alsol
• riklig infektion: heracillin
• Hur mycket får man vara sjuk?
• Blodprover och odlingar. – Till vilken nytta?
• Pneumoni och otit
Luftvägsinfektioner hos barn
Rejäl feber var 3:e vecka under ”säsong”
Vinter: Luftvägsinfekterad
7 x 7 dagar
Genomsnitt småbarnsgrupp
a) Frisk emellan infektionerna?
b) Klarar barnet infektionerna utan antibiotika eller sjukhusvård?
”Nu har hon feber igen...
• Låga nivåer av IgG, IgM och IgA
• Specifikt dålig förmåga svara på polysacharid-antigen (hem infl, pne)
• föräldrar-rökning, Dagis
Varför ”snuvålder” 1-3 år?
020406080
100120140160
Nyfödd6 mån1 år 2 år 8 år 16 årvuxen
IgAIgMIgG
Hong et al Clin Immunobiol 1976
Immunglobuliner i olika åldrar-% av vuxennivåer
Immunologisk utredning
Antikroppar?Neutropeni?
Luftvägsvirus
Symptom
Rhinovirus Förkylning
Coronavirus Förkylning
AdenovirusTonsillit, Gastroenterit,
Pneumoni
Parainfluenza Pseudokrupp, Bronchiolit
Influenza ”Influenza”
RS ÖLI. Bronchiolit, Pneumoni
Antibiotika eller inte?
NP-odling
• 50-80% av friska dagisbarn koloniserade i nasofarynx:
• Pneumokocker, Hem infl (okapslad), M. catharralis
• Ej signifikant: S.aureus, gramnegativer
Odlingsfynd säger inget om antibiotikaindikation
Tolkning av lab.svar
LPK
• Normalvärde? 5.0 – ------- c:a 20x109/l
• Neutrofila segmentkärniga
• Lymfocyter dominerar f.ö.
• Leukumoida reaktioner
• Spädbarn: Omogna former även perifertCut off bakteriell infektion = ?
Tolkning av lab.svar
CRP• Bra vid djup bakteriell infektion
(pneumokockpneumoni)
• Stiger efter 6-24 tim. LPK tidigare markör.
• Snabbmetoderna slår ofta något för högt
• Höga CRP vid adenovirustonsillit
• ”Okynnes-provtagning”
Tolkning av lab.svar
• < 5 års ålder: 3/100 barn varje år
• > 5 års ålder: 1-2/100 barn varje år
Pneumoni
Barn < 2 år: Virus dominerar ffa RS20-25% bakteriella. Pneumokocker och okasplad hem infl lika.
Mykoplasma ovanlig.
Barn > 6 år: Mykoplasma dominerar
Etiologi pneumoni
Bakteriell pneumoni
• Typisk ”bronkopneumoni”; ej bakteremisk
• 6 mån – 2 år: Bleka, gruntande, näsvingespel, tachypné ”Dörr-diagnos”
• Magont
• Kräkningar, ev lätt nackstyv
• Lätt dehydrerade
Auskultation värdelös för diagnos!
Klinik – Barnklinikspneumoni I(II)
• CRP, LPK lymogra
• NP-odl
• NP-aspirat vid RS-misstanke
• ev Rtg pulm
• Om infart: B-odl, akutserum
Diagnostik
Handläggning p-ni barnklin II(III)
∗ Central obstruktion på lungrtg. – Främmande kropp? Lymfom? Tb?
∗ Recidivpneumoni. - Främmande kropp? Lymfom? Tb?
∗ Upprepade pneumonier. - Astma? Immundefekt? Cystisk fibros?
∗ Hemoptys. - Främmande kropp? Tb? Klebsiella?
∗ Smältning. - Staf aureus? Tb? Främmande kropp?
Uppföljning, Uppmanas höra av sig om ej återställd på någon vecka
Handläggning p-ni barnklin III(III)
Otit
• 50% av alla friska barn får minst en öroninflammation
före 2 års ålder
• Virusinfektion kan bana vägen för bakterier
Etiologi till otit
• Pneumokocker 30-50%• Hemofilus influenzae 15-20% (OBS ej typ b)
• Moraxella catharralis 1-9%• Grupp A streptokocker 2-5%
• Klinisk diagnos, ej labprover
• Ej NP-odling vid enstaka otit
• Vid tidigt recidiv: pcV igen
Diagnostik otit
Okomplicerad enstaka otit hos barn 1-12 år:
• Antibiotika ej obligat, men ges vid bilateral otit eller perforerad otit
• Trumhinnan skall inspekteras (ev Revaxör o åter)
• Kontroll efter 3 mån
Otit hos större barn
PCV 5 dagar
• Terapisvikt: Amoxicillin eller spektramox, 10 dgr
• Recidic <1 månad: ånyo PCV alt Amoxicillin
Otit-behandling
RSRSRespiratory Syncytial virus
Symptom RS hos fríska spädbarn
• Vattensnuva, nästäppa debutsymptom• Tilltagande hård hosta efter några dagar• Feber ej obligat• Snabbandad, interkostala indragningar vid
ankomst till sjukhus• Ofta sämre under första vårddygnen• Ofta krävs sondnutrition
Riskpatienter för allvarlig RS
• Prematurfödda, särskilt om lungsjukdom• Fullgångna spädbarn ffa < 6-8 v ålder
• Allvarliga hjärtfel < 1-2 års ålder• Andra spädbarn med svår grundsjukdom
t.ex allvarliga kromosomavvikelser
• Transplantationspatienter oavsett ålder
Patogenes RS
Dropp-smitta
Patogenes RSAvstötning av epitelceller
Förstörda flimmerhår
När barnen har luftvägsinfektioner får man ta hem dem från dagis FINITO
The EndThe End
jonasludvigsson@yahoo.cojonasludvigsson@yahoo.comm
Look, no ”dot”Look, no ”dot”
The Änd
Anorexia nervosa
Lågt BTBradykardi
Serologier/antikroppar
• Ej Monospot/monosticon < 6 års ålder!
• Osäkra serologier för pne o hem infl
• Maternellt IgG t.o.m drygt 1 års ålder (borta vid 18 mån)
• ELISA för mykopl, Infl A+B, adeno
Tolkning av lab.svar
NP-aspirat - på barnkliniken
• Immunfluorescens RS, Infl A+B
• PCR pertussis, mykoplasma
Sputum
• Går ej att få hos friska barn
Tolkning av lab.svar